Malins liv och bravader

Idag är det exakt två år sedan jag träffade Fredrik första gången!
Jag är så oerhört tacksam över att Elli släpade med mig ut på puben den där fredagkvällen den 30 januari 2009. Jag var allt annat än sugen och hade under kvällen just suttit och berättat över hur nöjd jag var med att vara singel. När man inte letar, det är då man finner.

Vem kunde då veta att jag två år sedan skulle bo ihop med denna fina person nere i Stockholm?
Tack Fredrik för att du kom in i mitt liv!

Jag älskar dig!
Puss och kram

Avslutade den tråkiga och jobbiga dagen med att göra bort räkningarna. Lika bra att ta all skit och negativ energi på samma dag än att sprida ut det. Nu är det dags att krypa ner i säng och hoppas att jag vaknar på ett bättre humör i morgon.

Natti natt!

Idag gjorde jag en riktig storladdning av potatismoussaka. Det blir ganska mycket när man gör den och den är super att frysa in som matlåda. Jag har gjort denna ett flertal gånger och jag verkligen älskar den. Så vill ni testa något gott så rekommenderar jag detta recept:

Potatismoussaka

1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 msk matolja
500 g blandfärs
2 burkar (à 400 g) krossade tomater med örter
salt och svartpeppar
rivet skal av 1/2 citron
1,2 kg potatis, fast sort
2 paket (à 2 1/2 dl) ostsås
200 g fetaost
oregano eller rosmarin till garnering

 

Smörj en liten långpanna (cirka 20x30 cm) eller en ugnssäker form. Skala och hacka löken. Pressa vitlöken. Hetta upp olja i en gryta eller stekpanna. Fräs lök och vitlök blank i oljan. Smula ner färsen och fräs under omrörning tills färsen är grå. Häll på tomatkross och koka upp. Smaka av med salt, peppar och citronskal. Sätt åt sidan.

Skala potatisarna och skiva dem på matberedarens hyvelskiva. Eller skär lövtunna skivor med kniv. Häll ena paketet (2 1/2 dl) av ostsåsen i formen. Lägg i en tredjedel av potatisarna. Bred köttfärssås över. Smula hälften av fetaosten över. Täck med en tredjedel potatis och resten av färsen ovanpå. Lägg på resten av potatisarna. Toppa med resten av ostsåsen och smula över resten av fetaosten. Grädda moussakan på nedre falsen i 200 grader cirka 1 timme. Lägg över papper om ytan mörknar för fort. Låt rätten stå 10 minuter före servering. Garnera med färska örter. Servera sallad till

Igår fick jag ett riktigt ryck här hemma. Jag blev så less på vårt skafferi som var en enda oreda. Så fort vi skulle hämta något där inne blev man arg för att det rasade saker eller att de stod så otillgängligt. Till det behövde jag få in min matberedare som jag fick i julklapp. Denna har stått på sovrumsgolvet sedan julafton och där hör den ju verkligen inte hemma. Detta blev ett litet större projekt än vad jag hade tänkt från början.

Jag började med att plocka ut allt i skafferiet, sen insåg jag att det skulle behövas plockas och stuvas även i de andra köksskåpen. Det blev helt plötsligt ett dagsprojekt. Det var dock värt mödan. Himmel vad bra det blev. Vi blev verkligen jättenöjda även om det nu i början är lite svårt att hitta sakerna eftersom inget är på den gamla plats man hunnit vänja sig vid. Helt plötsligt fick allt plats och jag flyttade även en del skafferisaker till några av andra köksskåpen för att de ska bli lättare att komma åt. Det "riktiga" köksskåpet är så djupt och det är inga utdragbara hyllor, så det vi har ställt längst in är liksom hopplöst att komma åt.



Tänk att lite struktur kan göra mig så glad, är nog mer strukturfascist än jag vill erkänna ;)

Gårdagens projekt gav mig blodad tand så i skrivande stund håller jag på att frosta av frysen. Rensar ut och stuvar om så att det går lättare att hitta!

Struktur is da shit!

I helgen var ju brorsan och Minna på besök i Stockholm. Det var så himla roligt att ses och helgen rusade förbi fortare än fortast. Vi hann med lite shopping på Kista galleria, lunch och en fika... och mycket skratt.

På eftermiddagen är det sedan dags för bowling. Det är flera år sedan jag gjorde det senast, och det märktes. Men himmel så skoj det var. Brorsan vann, tätt följt av Minna och Fredrik... Jag kom minst sagt jättesist, men lika glad är jag ändå.

Det hann hända mycket skoj på den timme vi bowlade. Magnus började att kasta sitt första klot. När han sedan vänder sig för att hämta sitt nästa klot så lyckas den lilla grabben som spelar med sin pappa på banan bredvid göra sitt kast på Magnus bana. Brorsans min när han tittar på sin hand och funderar vad tusan det är för klot som redan rullar på banan. Tur Magnus vann ändå, för annars skulle han ha skylt på denna unge hela tiden ;)



Magnus och Fredrik

Sen var det Fredriks tur att göra en riktig klassiker, som vi nog alla kommer att komma ihåg länge. Han var så fokuserad på sitt första kast att han inte riktigt kollade hur banan såg ut. Så han slängde iväg sitt klot utan att märka att käglorna inte hade hunnit ställas upp. Klotet slog in i bommen med ett brak och började så sakta rulla tillbaka. Han fick krypa på banan för att hämta tillbaka klotet, medan vi andra skrattade så tårarna rann!  Precis innan vi började stod det tydliga regler att man kunde bli avstängd om man gjorde detta. Det roliga är att jag lyckas fånga det på bild, för jag skulle nämligen ta en seriös bild när detta inträffade.



Minna och jag lyckades inte hamna på någon bra det, så jag besparar er detta.

Magnus och Minna var så himla gulliga som gav med figuren Sid från Ice Age (jag är stor fan av dessa filmer) Så Sid fick följa med i handväskan när vi sedan gav oss ut på stan för att äta gott på Vapiano.



Tusen tack kära ni för en toppenhelg! Detta måste vi göra om snart!
Om man bortser från Fredriks miss då...för vill ju gärna inte bli portad ;)

Kram

Mina planer att träna Zumba får skjutas upp. Nu i eftermiddag drabbades jag av hjärtklappning. Det är så obehagligt när det händer, och det var länge sedan sist. Jag har ju nyss bytt blodtrycksmedicin, så det kan ju vara det som påverkar. Blir vila ikväll istället. Jag har bokat in mig i nästa vecka istället, så nu får jag vara nervös ännu längre. Hoppas detta är övergående, för jag har bokat in mig på träning i morgon.

Kram

Idag blev det lite lätt panik här. Jag har softat hela morgonen, druckit kaffe, suttit och både läst och bloggat själv, sittandes i min morgonrock... Bestämde mig för att lägga mig i ett varmt bad eftersom jag  har en grym träningsvärk idag. Klädde av mig naken och var precis på väg ner i badkaret när det ringde på dörren.

Satan!

Det var vaktmästaren! Han var ju till oss i fredags och monterade in ett fungerande vattenlås till avloppet tilltvättmaskinen. Då visade det sig att röret inte passade och att han skulle komma tillbaka om några dagar. Jag trodde väl inte direkt att han skulle komma redan idag med tanke på hur länge vi väntat på att få detta fixat. Givetvis kom han just nu. Fick öppna dörren endast iförd morgonrock med världens kn*llfrisyr. Kul!

Nu är det iallafall fixad och jag är så nöjd över att slippa den hemska lukten. Får se om jag vågar på mig ett nytt försök att ta mig ett bad ;)

Kram

Nu har även jag fixat ett konto på YouTube för att kunna dela med mig med lite filmer. Börjar att visa min älskade ögonsten Mandy när hon busar.

Idag blir en himla trevlig dag! Magnus och Minna kommer till Stockholm för att hälsa på. De kommer att bo på hotell här i Kista så vi kan ses mycket. Minna är så allergisk mot pälsdjur, så det är därför de inte kan bo hos oss. Exakt vad dagen kommer innehålla vet vi inte, men vi har spånat om att eventuellt bowla och gå ut och äta!

Hoppas ni andra får en mysig lördag!

Kram

Här kommer en riktigt gammal bravad och felsägning från mig. Jag tror jag var 16-17 år och hade precis fått jobb på Postterminalen i Västerås där jag jobbade med sortering av brev och paket. Jag hade väl jobbat kanske två eller tre dagar och var fortfarande väldigt osäker och blyg, som man oftast var i den åldern.

När jag stod nere i paketsorteringen så lyckades jag skära mig ganska rejält på en sån där vadderad påse som var försluten med en påsklämma eller även kallad jungrufben.



En kollega frågade mig vad som hade hänt. När jag skulle förklara kom jag inte på vad dessa heter och säger därför följande:

- Jag skar mig på sådana där ben som man särar på.....

Det blev en klassiker skulle man minst sagt kunna påstå!

Helt ärligt, jag blir verkligen galen på strumpbyxor. Jag har väl aldrig varit förtjust i passformen på strumpbyxor någonsin men sedan jag gått upp och fått ganska stor mage har det blivit ännu värre. Före jul hade jag ett par som envisades med att glida ner, så till slut gick jag och köpte nya och tog en större storlek så jag skulle kunna dra upp dom över magen. Jag tänkte i min enfaldighet att de kanske skulle stanna uppe då. De gamla var ju så små att de var svåra att dra upp så långt och de satt mest på höften och jag trodde detta var felet. Inte hjälpte det med ett par större, de halkar ju ner iallafall.

Igår var jag in på stan och träffade Liv och den mesta av tiden gick jag och drog upp mina strumpbyxor...på fiket...i tunnelbanan..på vägen hem. Kände att utbrottet var nära. Det ser ju inte så läckert ut när jag står och gör minst sagt gymnastiska övningar när man så diskret som möjligt försöker få dom på plats.

När jag kom hem var jag verkligen tvätförbannad och jag lät Fredrik fota anledningen. Vet att det är skitfula bilder, men måpste bara visa hur illa det är....för det är verkligen inte att de hasar lite...



Snyggt och bekvämt, eller hur???

Nu funderar jag helt ärligt på att köpa gravidstrumpbyxor i min förhoppning om att dessa ska sitta uppe. Någon som har några bra att rekommendera?

"Den som inga byxor har, han får gå med rumpan bar."

Kram

För tredje natten på raken så har jag sovit som en kratta, och det börjas verkligen kännas. Jag har stora påsar under ögonen. Jag sover oroligt, drömmer mycket och ofta väldigt stressande drömmar eller rent utan riktiga mardrömmar. I morse vaknade Fredrik av att jag skrek till högt. Jag minns däremot inte vad jag drömde då.

Nu är jag inne på tredje muggen kaffe och än så länge har jag inte återvänt till jordelivet. Till råga på allt måste jag ha sovit snett för är jättestel i nacken (på ena sidan). Det stramar rejält när jag vrider huvudet till vänster. Hoppas detta ger sig under dagen!

Kram

Ungedär så här känner jag mig idag. Jag är så trött så att det känns som om jag är bakis. Har en hysterisk huvudvärk och ögonen går knappt att hålla uppe. Sippar på kaffe och ska snart hoppa in i duschen, får hoppas det hjälper.

Jag har haft en urusel nattsömn inatt. Vaknat och somnat om vart annat. Drömt jättemycket, ryckiga drömmar om allt mellan himmel och jord. Ska jag vara helt ärlig så känns det knappt som om jag sovit något alls. Det har säkert med att göra att jag är nervös inför dagens besök på ätstörningsenheten.

Kram

Så där, då är julen helt bortstökad. Hör och häpna var vi så duktiga att vi bar ner allt till förrådet. Guldstjärna till oss! Eftersom vi redan var så duktiga så tänkte vi köra hela linan ut i präktighetsracet denna kväll. Nu var det återigen dags att ta tag i budgeten. Vi skissade ju på en grov sådan för någon vecka sedan, men nu var det dags att sammanställa alla kontoutdrag för att klassificera in vad vi har för löpande utgifter. Aptråkigt och minst sagt humörsänkande. För min del är det väl ingen skräll att jag har det dåligt ställt just nu med tanke på min situation. Särskilt kul är det då inte. Enda "roliga" i det hela är faktiskt att se att jag inte tokslösat på en massa saker, det är bara att det helt enkelt inte räcker till till alla fasta kostnader.

Vårt största bryderi är våra bilar, en ganska så stor kostnad. Det vi har kommit fram till är ju att vi endast behöver en bil. Däremot har vi lite svårt att enas om hur vi ska lösa detta. Ska vi behålla min Skoda eller Fredriks Citroen? Det tredje alternativet är ju att vi såljer våra gamla bilar och köper oss en nyare gemensamt. Det är minsann ingen lätt sak. Jag vill inte endast behålla Fredriks cittra som är äldre än min bil och han vill inte ha min Skoda som han tycker känns så opersonlig. Däremot har vi sett en Citroen C5 som vi båda tyckte väldigt mycket om, kanske detta är lösningen? Mycket grubblande återstår, men samtidigt måste vi ju ta något beslut i frågan. För i dagsläget rullar ju bara kostnaderna på för våra bilar. En trissvinst skulle inte sitta fel just nu.

Nä nu är det nog dags att bege sig till sängen och hoppas på att få sig en blund. Börjar bli skapligt nervös för morgondagen...

Natti natt!

Nu har jag städat bort julen. Känns ovanligt bra måste jag säga, nu återstår bara att bära ner kartongerna till förrådet igen...Eller bara och bara... Att gå in i vårt förråd är allt annat än skoj. När jag flyttade in bara lassade vi in alla mina saker. Till våren måste vi ta och strukturera om lite där inne så att det går att få en överblick. Kanske några hyllplan på väggarna så att vi slipper stuva ut precis allt när man ska ha nedersta kartongen. Varför är det alltid den nedersta kartongen man ska ha?

Satte upp nya gardiner i vardagsrummet. Eller nya och nya, det är mina gamla som jag hade i min förra lägenhet. Det blev just och fint. Åh, nu vill jag ju ha vår direkt! Det känns skönt att veta att det inte är alltför långt kvar nu! Längtar!

Jag har nedräkning.. Om en månad kommer älskade Madde ner och hälsar på mig i några dagar. Jag längtar så att det gör ont. Vi har inte setts en enda gång sedan jag flyttade och det känns så ovant. Madde och jag har umgåtts flera gånger i veckan, så det är ett stort tomrum nu. Bilden ovan är från när vi ifjol var på bilbingo. Jag skrattar bara jag tänker på den kvällen, vi skrattade så vi grät flera gånger. Det är väl iochförsig ingen ovanlighet när vi ses. Det finns få personer som kan få mig på så gott humör som Madde, en tjej med stort hjärta.

Jag måste erkänna att Madde är lite av min idol och förebild (trots att hon är yngre än mig). Hon är en underbar vän som alltid finns där, med stor empati. Hon är en underbar mamma till sina helt makalöst söta barn...som jag saknar i massor. Till det är hon en toppenpartner, syster och duktig student. För mig är det helt otroligt hur hon får ihop detta.

Madde har även varit ett grymt stort stöd när jag gick igenom min ganska jobbiga separation för några år sedan. Det kändes som om jag nästan bodde hos dom och många tårar har fällts i deras soffa. Hon har även "räddat" mig när jag haft som jobbigast i min ätstörning. Ofta är man alltför dålig på att berätta hur mycket ens vänner betyder för en, så därför kära Madde är du värd detta inlägg.



Bild lånad från Maddes blogg.

Tack för att du finns och är så fin vän! Nu ser jag fram emot vår helg tillsammans och hoppas att mina bravadinlägg kommer att fyllas på med mycket roliga saker.. Det brukar ju ofta sluta så när vi är tillsammans.

För er som vill veta mer om Madde får gärna kika in på hennes mysiga blogg Tilde och Caspers mamma.

Jag älskar dig vännen ♥

Stor kram

God morgon måndag!

Då var vi tillbaka till vardagen igen efter alla helger! Idag tänkte jag tillbringa dagen med att plocka bort julen. Det är verkligen med blandade känslor jag gör det, tycker det är lite smådeppigt att ta bort allt. Julsakerna har ju lyst upp så mycket. Samtidigt är det skönt att få bort det, det blir liksom som en nystart. En nystart är ju precis vad som behövs.

I morgon är det dags för mitt besök på ätstörningsenheten. Jag både längtar och är skitnervös på samma gång. Hoppas på att kunna få starta min behandling  så fort som möjligt.

För övrigt kan jag meddela att min träningsvärk är om något ännu värre än igår. Skönt och ont på samma gång!

Nu ska jag ta en till kopp kaffe innan jag tar tag i stöket här hemma.

Kram

Spinningpasset gick bra, även om det var groteskt jobbigt. Fredrik kämpade på riktigt bra för att vara allra första gången han körde spinning någonsin. Däremot måste jag ju säga att jag saknar Helex och deras instruktörer. Tyckte väl inte att hon som körde idag var den allra mest peppande, men jag blev ju svettig ändå och det är ju det som räknas. Jag får helt enkelt pröva mig igenom alla instruktörer för att se om jag kan hitta någon favorit.

Nu är jag precis tillfixad inför kvällen. Vi ska träffa några vänner till Fredrik och deras respektive för att gå ut och äta. Ska bli himla trevligt.

Tog några bilder för att kunna lägga upp här, inlägg blir ju så mycket roligare med bilder. Däremot vet jag inte hur många som fick knäppas innan jag överhuvudtaget hade ögonen öppna....

På min agenda idag står följande:

♥ träna
♥ dammsuga
♥ storhandla mat
♥ fredagsmysa

Jag börjar med att ta tag i den första punkten, nu ger jag mig iväg till Sats!

Kram

God morgon!

Idag lyckades jag iallafall kliva upp tidigare än igår, var på benen klockan 7. Nu väntar lite gröt och en rejäl omgång kaffe så ska nog även jag vara fit for fight denna fredag!

Kram

Idag hade vi stora planer med vad som skulle hinnas med. Dels skulle vi ta oss iväg till gymet, sedan skulle vi hinna storhandla innan vi var bortbjudna på middag. Vi hade ställt klockan redan vid åtta på morgonen men när den ringde ville Fredrik att vi skulle ställa fram den till nio vilket jag gjorde. Efter det vet jag inte vad som hände, men ingen av oss har hört att den har ringt något mer. Antingen har jag stängt av den i sömnen eller så blev det något fel. Vi vaknade halv ett.. HALV ETT!!!! Helt sinnessjukt ju.

Insåg att gymet inte skulle hinnas med om vi inte tokstressade och det hade vi inte någon lust med. Så vi åt frukost i lugn och ro och började sedan fixa oss i ordning för middagen. Snacka om ändrade planer. Blir så besviken på mig själv. Inte gick det att powerwalka idag heller för när vi drog upp rullgardinen så verkligen vräkte snön ner. Det var ett djup lager nysnö och mer bara föll.... Ingen traktor som skottade i sikte heller för den delen. Hur mycket snö ska vi få? Jag gillar ju att det är mycket snö men måste ju erkänna att det känns märkligt att det är så mycket snö här nere i Stockholm. Vackert som tusan är det iallafall.

Nu har vi kommit hem efter en trevlig middag. Nu blir det att se andra avsnittet på Svt Play av Drottningoffret.
I morgon får jag ta nya friska tag och försöka komma tillbaka på banan igen..

Jag älskar ju att ha fina naglar, gärna i någon fin färg. Just nu är de däremot minst sagt katastrofala. Precis innan jag flyttade från Luleå så gjorde jag min "sista" nagelförstärkning. Jag har gjort det ganska länge och verkligen varit toknöjd med resultatet. Före det gick mina naglar av bara jag tittade på dom. Med nagelförstärkningen har de hållit jättebra och jag har varit bortskämd med vackra naglar mest hela tiden.

Nu har jag inte haft möjlighet att fixa det, så har låtit dom växa ut som vanligt och nu tagit bort de sista resterna av förstärkningen. Det tråkiga med detta är att de är väldigt tunna och sköra just nu. Mer sköra än innan, vilket är baksidan när man slutar. De är så mjuka och går av långt upp på fingret. Behöver jag säga att det gör ont?

Jag längtar verkligen efter att få fina naglar igen!

Idag är det redan ett år sedan min söta älskade lilla Gizmo flög till himlen. Det känns så overkligt att det redan är så länge sedan. Saknaden är fortfarande stor!

Här kommer tre fina bilder som superduktiga fotografen Johan Baggström på Ztudio.se tagit på Gizmo.
Kika gärna in på hans hemsida för att se fler snygga bilder.










Du finns i mina tankar. Älskad och saknad!

Kram ♥

Här kommer lite bilder från dagens vinterpromenad! Det blev en lång tur med kameran, tror jag var borta i två timmar. Helt ljuvligt, åtta minus och sol. Vilken energikick!




Svårt att tänka sig att detta är i Stockholm...




Det pyser verkligen ur näsan på kon...

Så där ja, då är jag igång på bravadfronten igen. När jag kom hem från långpromenaden (bilder från den kommer i ett eget inlägg) så skulle jag vara duktig att storstäda hela badrummet innan jag själv hoppade in i duschen. Höll som bäst på att skura golvet när jag halkade som en dåre på det blöta golvet. Våta barfota fötter och rester av skurmedel är ingen bra kombination. Flög som en vante och halkade in i badkarskanten med ett rejält brak. Så nu har jag minst sagt ont i foten och knät. Jag får väl vara glad över att jag klarade huvudet för det kunde ju ha gått mycket värre.

...tar jag med mig kameran och drar på en riktigt lång promenad i det vackra vintervädret. Återkommer med förhoppningsvis fina bilder.

Mandy är bara för go! Jag har ju en tempurkudde i sängen och den älskar hon verkligen att ligga och sova på. Hon älskar den så mycket att hon numer varje natt prejjar av mig från kudden så hon ska rymmas. Hon börjar med att lägga sig som en krans kring huvudet, sen pressar hon tassarna mot mitt huvudet och försöker trycka bort mig. Mandy vinner varje gång! Får väl snart köpa henne en egen tempurkudde ;)

God fortsättning! Tänk att det nu redan är 2011. Märkte när jag skrev rubriken att det blev fel, skrev av gammal vana 2010. Det brukar ju ta ett tag innan man vänjer sig.

Nyårsafton blev trevlig. I sista sekund bestämde vi oss för att åka hem till Fredriks syrra för att fira där. Det blev god mat, lite bubbel och hockey på tv. Självklart var vi ut och såg fyrverkerier i det minst sagt galna snöandet.
Resan hem under natten går nog till historien som en av de värsta resorna jag gjort i mitt liv. Eftersom klockan var ganska sent när vi skulle hem så hade pendeltågen slutat gå. Därför tänkte vi ta bussen in till stan för att ta t-bana därifrån. Först och främst var bussen nästan 30 minuter försenad så det blev lite kallt i strumpbyxor, fast det hör ju nyårsafton till ;). På bussen var det total kaos med fulla människor. Vi fick sittplats bredvid barnvagnsplatsen i ledbussen. Vi satt och var mest livrädd för att antingen få någon ramlandes i knät, eller få en öl över oss eftersom det stod ett rejält packat gäng precis framför oss. Vi insåg att detta skulle bli en minst sagt låååååång resa eftersom bussen tog alla små vägar den kunde. När en tjej som redan från den stund hon klev på bussen hade suttit och storgrinat kräktes, då fick vi nog. Vi klev av i Spånga och hade sån tur att vi fick tag i en taxi.

Aldrig har jag varit så glad över att vara hemma som inatt!

Idag har vi haft en riktig traditionell nyårsdag. Slappat i soffan och ätit pizza som sig bör.

Kram