Malins liv och bravader

Jag, Fredrik och Maria har haft en superhärlig kväll på Fotografiska museet. En gång i månaden har de börjat med en stand up-kväll som kallas för Karin med vänner. Ikväll var det Özz Nûjen, Lena Frisk och Christina Winner som underhöll. Riktigt roligt (och även en del allvar). Jag fylldes med härlig energi och en aningens kramp i kinderna.

 

Vi hann även med att som snabbast gå igenom utställningarna. De som ställde ut var Christer Strömholm, Sally Mann och Maria Friberg. Försökte mig på att fota av lite med mobilen, men bilderna blev sådär....Men lägger trots allt ut ett litet axplock.

 

Inser att det idag är exakt tre månader kvar till julafton. Jösses, hur är det ens möjligt?

 

Måste dela med mig av två bilder på Mandy som har tillbringat hela förmiddagen att bära runt på sina älskade råttor och samtidigt som hon bär dom så jamar/ylar hon så där hjärtskärande. Gohjärtat!

 

 

 

Försökte fota lite bilder när jag hade fixat mig i ordning för after worken. Här kommer ett sånt där ego-inlögg :)

 

 

 

Igår kväll var jag och Maria på after work vilket var himla trevligt. Vi började med ett stopp på MOOD galleria och tog oss ett glas vin. Det var dock knökat med folk så vi fick stå och hänga. Efter ett tag började mina fötter protestera och vi bestämde oss för att gå vidare. Ute stod regnet som spön i backen och inte hade vi med oss paraply heller. Försökte hitta ett bord på Rich men det var lika fullt där, så promenaden ute i regnet fortsatte.

Vi bestämde oss för att gå på Nobis hotell, där varken jag eller Maria varit förr och vi anlände dit som två dränkta katter.  Vilken hit säger jag! De hade en jättevacker lounche som var som en innergård inne i hotellet, vinet var gott och personalen supertrevliga. Hit kommer jag definitivt gå igen. Tack Maria för en kanonkväll!

 

Kan bara meddela att dagens status kan sammanfattas med träningsvärk, sjuk träningsvärk!

Jag hade ju egentligen tänkt trappträna idag också, men det var helt enkelt bara att planera om. Kroppen (läs lår och vader) skrek efter vila och det var bara att lyssna på den. Jag får ta trappträningen i morgon, men då är ju frågan...Ska jag ta det före mitt bokade crosstrainingpass eller efter?

 

Vad skulle ni ha gjort?

Jag känner mig väldigt huslig idag, eftersom jag har kokat lingonsylt.

Jag gjorde de i små plastburkar så jag kan frysa in och plocka fram i omgångar.

 

 

 

Idag åkte vi hem till Fredriks familj och hans moster som är på besök och myste på i govädret. Lunchen avnjöts ute, och vi ägnade en bra stund med att lösa ett klurigt metallpussel. Vi avslutade med en söndagsstek på altanen och med mig hem fick jag en stor påse lingon. En fin söndag!

 

 

 

Idag är en mycket speciell dag för mig. Det är ett år sedan jag slutade på Luna och det är ett år som jag varit friskförklarad från ätstörningen! Jag är så otroligt stolt över vad jag har presterat, att jag har vunnit tillbaka livet.

 

Idag klättrar jag på väggarna! Hade ju hoppas på att jag skulle våga träna crosstraining idag men känner ju att jag inte är tillräckligt bra för det. Men det beslutet satt hårt inne vill jag lova. Det regnar och blåser som tusan ute och det känns som det aldrig blir riktigt ljust ute idag.

 

För att råda bort på rastlösheten så tog jag fram staffliet och mina målarsaker. Prövade även att rigga upp kameran på stativet och pröva fjärrutlösaren till kameran som jag köpte före sommaren. Så här kommer lite bilder på när jag skapar.

 

Jag vet inte om detta är ett tecken på att jag har blivit gammal, men jag har kärat ner mig i två par skor av märket Ecco. Jag äger ju sedan tidigare ett par sneakers från Ecco som är helt klart min favoritsko. Jag har haft dom i två säsonger och de är helt klart mitt bästa skoköp genom tiderna och jag går i dom så fort chansen ges. Jag har ju sådana problem med mina fötter numer och jag vet inte om det har med min viktuppgång att göra. Förr kunde jag ju trava omkring i högklackat hela dagarna, nu håller jag på att avlida redan på vägen till tunnelbanan. Sjukt irriterande eftersom jag älskar att bära klänningar, och då vill jag ju kunna ha klack.

 

Nu har Ecco kommit med en ny modell som heter Sculptured och jag har prövat både ett par stövlar ett och par pumps i denna modell. I´m in love! Galet sköna! Dels är de väldigt lätta och gjorda i material som andas, sedan är stötdämpningen helt klart det skönaste jag har testat. Ooooohhhh vad jag vill ha dessa två. Enda problemet är ju att de är så dyra, samtidigt som jag vet att om man investerar i riktigt bra skor så håller de ju i många år. Vet inte hur många felköp jag gjort under åren med skor som jag helt enkelt får för ont av.

 

Så om tomten är tidig i år så önskar jag dessa!

 

 

Det blev en effektiv dag idag.

 

Skriva jobbansökningar - check

Plocka undan alla saker i lägenheten - check

Dammsuga - check

Torka golven - check

Tvätta - check

Laga mat - check

Se på Luleås elitseriepremiär i hockey - pågånde

 

 

Känner mig fortfarande sjukt snygg på näsan. Hade faktiskt hoppas på att det redan skulle se lite bättre ut men icke. Jag börjar iallafall bli grymt less på att gå här hemma och känner att jag fullständigt klättrar på väggarna. Idag tänkte jag få iväg lite nya jobbansökningar och så städa en sväng. Lägenheten ser ut som om tredje värlsdkriget har utspelat sig här. Hur svårt ska det liksom vara att plocka undan efter sig på direkten istället för att låta det gå så här varje gång???  Brukar ju alltid säga till mig själv efter jag har städat att "nu ska jag verkligen hålla efter" Jo men tjena. Och jag kan nog lägga skulden på mig, för Fredrik stökar inte alls till ens i närheten av vad jag gör.

Solen skiner ute, kanske ska jag våga på mig en lung promenad, om jag nu inte skrämmer livet av folk ;)

Sa jag förresten att jag är rastlös?

 

En mycket trött Newton halvslumrar i soffan. Ser så där sjukligt skönt ut.

Jag var nyss hos läkaren och hans första kommentar var följande:

"Jag behöver ju inte fråga vad du söker för iallafall"

 

Han konstaterade att det är rosfeber och att jag behövde få en rejäl pencillinkur på 10 dagar för att bli kvitt det. Behandlar man det inte kan det utvecklas till blodförgiftning och det vill man ju inte vara med om. Han sa också att det är vanligaste är att äldre får rosfeber, fast då är det vanligare på benen. Så jag fick helt enkelt se det som att jag fortfarande var ung eftersom det satte sig i ansiktet istället. Riktig charmig äldre läkare med glimten i ögat, sånt gillar jag.

 

Jaja, nu är det bara att knapra tabletter ett tag framöver......

 

Näsan är fortfarande stor, svullen och röd och jag ser inte alltför läcker ut. Dagens planerade crosstrainingpass fick avbokas, vilket inte känns så roligt men det är bara att lyssna på kroppen. Nu sitter jag med en kopp kaffe framför datorn och surfar runt bland lite bloggar och jobbannonser. Missarna ligger och snartkar i köket.

Ska se om jag kan ta mig ut på en lung promenad för att få lite luft lite senare idag.

Såg en sån fruktansvärt bra film nyss som jag måste tipsa om, nämligen Hachiko - en vän för livet med Richard Gere i huvudrollen.

 

Handlingen är följande:

När akita-valpen kommer till sitt nya hem, dröjer det inte länge förrän han och hans husse är oskiljaktiga. Varje dag vid samma tid, när hans husse Parker Wilson (Richard Gere) slutar jobbet, står Hachiko och väntar på honom vid järnvägsstationen. Hunden blir en älskad familjemedlem. Men en dag får Hachiko vänta förgäves, hans husse kommer inte. Trots det väntar han troget på honom varje dag under de kommande nio åren. Hachikos öde berör många människor, som passerar stationen och de hjälper honom med mat och varma ord.

 

Filmen är baserad på en sann japansk historia. Så himla vacker film, och sorglig. Om jag grät?? Oh ja!

I massor!

Vi skulle överraska svärmor och Fredriks moster med lite middag och efterrätt igår när de kom hem. När jag skulle kärna ur äpplena till äppelpajen då jag slant med hennes nyslipade kockkniv. Självklart tog jag i rejält så skar mig sjukt djupt i lillfingret och idag gör det smärtsamt ont.

 

I lördags vad det dags för släktträff på min pappas sida. Den ägde rum i Götlunda, i den gamla Prästgården. Det är första gången som jag är med på en släktträff och det var min syssling Gunnis som hade fixat allt. Så himla roligt att få se vilka släktingar jag faktiskt har. Superbra initiativ och väl fixat!

 

Vi började med en rundvandring på kyrkogården där vi besökte de gravar där vi hade släktingar.

Vi åt god mat, tittade på gamla foton och bjöds på härlig musik när Rolf spelade dragspel. Vädret var soligt och fint till en början, men helt plötsligt bröt det ut en riktig hagelskur och "snön" låg kvar vid stupröret hela kvällen sen.

 

Gillar bilden på Fredrik, när pappa står och fular sig bakom, haha.

Dagen blev över förväntan och jag hoppas det inte dröjer alltför många år tills vi gör om denna träff!

 

Passerade Västerås i helgen på väg till en släktträff vi skulle ha. Vi åkte förbi mammas grav för att fixa den höstfin. Jag skrubbade stenen så den blev lite renare, eftersom den är precis under en stor ek blir den ganska snabbt grön. Planterade sedan lite nya blommor, prydnadskål, ljung och silverek.

Nu är det höstfint hos älskade mamma!

Lyckades fånga missarna i morse när de satt så fint på pallen och väntade på att bli

bjudna på skyr. Jag blir alldeles varm i hjärtat!

Idag fyller vår lilla lurviga charmör 1 år och vi säger grattis Newton! På morgonen fick han en egen liten tallrik med skyr (filmjölk) och han blev mäkta nöjd. För familjefridens skull fick även Mandy en tallrik, men tydligen dög inte det, hon ville bli serverad med skyr på fingret, gohjärtat.

 

Fredag, wihoo! Har däremot sovit som en kratta i natt, tyckt det varit för varmt i sovrummet.

Startade morgonen med min obligatoriska gröttallrik, denna gång med rivet äpple och

MYCKET kanel.

 

Efter frukosten tog jag ta i att plantera de blommor jag köpte igår, för att göra fint

framför dörren. Jag blev mycket nöjd.

 

Nu ska jag fixa lite jobbansökningar innan det är dags för crosstrainingen.

Jag är tokpeppad och supersugen på dagens pass.

Nu ikväll har jag varit iväg själv på Plantagen för att handla lite blommor att plantera på mammas grav i helgen plus lite ljung, kål och silverek att sätta i kruka utanför vår dörr. Jag älskar att köra bil ensam så jag kan poppa musik på hög nivå vilket jag gjorde ikväll. Jag spelade bland annat lite Kiss och satt och sjöng (läs skråla) högt för mig själv. Stannade till inför en rondell och då ser jag att killen i bilen bredvid ger mig tummen upp och och världens leende :) Jag glömmer liksom bort att det syns ut, haha. Började tokskratta och jag gjorde ju uppenbarligen honom på bra humör.

Ja alltid kan man glädja någon ;)

Jag fick en fråga på mitt förra inlägg, hur ser man ut när man ser halvkriminell ut?

Jag tänkte att jag skulle visa er mitt gamla passfoto (förstår inte att jag gör detta, haha ;))

 

Mer stirrig blick får man leta efter ;)

Gårdagens fotografering tror jag gick lite bättre, vi får väl se när jag får nya passet i

handen.

Idag har jag bokat tid för att fixa mig ett nytt pass, då mitt gamla inte gäller längre. Jag verkligen avskyr att göra pass och körkort, för jag lyckas oftast se halvkriminell ut på mina bilder. Jag gillar ju att fotas annars men just vi dessa tillfällen blir jag stel och nervös. Givetvis har jag ju lyckats få en hel drös med finnar (är väl snart i den röda perioden kan jag tänka mig), skapligt dålig tajming.

 

Vad händer annars idag då? Ja det ska bli ett lunchpass med crosstraining och så lite jobbsökande.

 

Hur ser er dag ut?

 

Kram

Jag höll som bäst på att fixa til mig inför intervjun när jag blev uppringd av företaget. VD:n som skulle åka ner till Stockholm för att närvara under intervjun hade fått åka till sjukhuset med sin mamma. Så dagens intervju blev alltså inställd och kommer att skjutas fram (i dagsläget vet vi inte till när, det beror väl lite på hur det går för hans mamma).  Snacka om urladdning, men så är ju livet. Ibland kommer det saker i vägen som inte går att styra över.

 

Det svåra i detta är ju att jag ska lämna besked till det andra företaget idag. Jag hade ju inte räknat med att få några besked från dagens företag, men jag hade räknat att själv få en känsla som jag kunde gå på. Nu får jag helt enkelt förlita mig på min magkänsla och hoppas att jag gör rätt beslut......

 

Söndaden bjöd på supergod tapas på Tabac i Gamla stan tillsammans med Annika och Johan. Vi fick nästan lite semesterkänsla. Maten var supergod och sällskapet det bästa!

 

Nu ikväll har jag hållt på och förvälla kantareller, helt underbart att få fylla frysen med dessa godingar.

Jag har även passat på att måla naglarna, vill ju vara fin till morgonens intervju. Börjar känna mig pirrig, på ett sånt där bra sätt. Nu är det bäst att hoppa i säng så jag får min skönhetssömn. I morgon gäller det!

Snacka om att jag blir bortskämd av mina svärföräldrar!! Vi var och hälsade på dom en snabbis idag för att gratta Börje som har fyllt år i veckan. När vi kom dit var han ut i skogen med hunden och när han kom tillbaka så hade han varit och plockat en massa, massa kantareller till mig. Så vansinnigt snällt. Det var en tredjedels fylld pappkasse. Och det bästa av allt är att jag får ha dessa godingar för mig själv, eftersom Fredrik inte gillar svamp :)

 

För övrigt har dagen bjudit på regn, regn och åter regn. Tanken var också att vi skulle ut och äta ikväll med Annika och Johan men vi fick inte tag i något ställe som hade plats (beror väl bla på att det varit Tjejmilen i stan). Vi får försöka ta middagen i morgon istället. Nu blev det oväntat soffhäng framför filmen på tv4.

 

Kram