Nyårsafton



Årets sista dag! Himmel vad fort 2010 har gått och mycket har ju hänt under året. Det blir spännande att se vad nästa år har att erbjuda!
Jag hoppas att alla mina kära har en mysig nyårsafton!

GOTT NYTT ÅR!

Julen 2010

Här kommer en liten sammanfattning för denna jul. Julafton firades hemma hos mig och Fredrik tillsammans med min pappa och hans sambo Maj-Britt samt Fredriks pappa Jörgen. Det blev en riktig mysig jul med god mat, ett snöigt Stockholm och lite klappar!



Mandy busar med tomteluvan.



Jag fick så stort paket på morgonen så att det inte rymdes i min
julstrumpa. Glädjen i ögonen går det inte att ta miste på ;)



Mandy fick en liten julrosett.



Dukningen gick ju givetvis i vitt och rött.



Glaspärlor och stjärnor fick vara dagens tema.



Givetvis sågs det på Kalle.



Julmaten avnjöts.



Dopp i grytan är ju julaftonens höjdpunkt....
...men tyvärr är det bara jag som har insett det än ;)



Fredrik var kvällens julklappsutdelare.



Vår fina gran.



Gamla tomten vaktar klapparna.





Några närbilder på granen.



Mandy myser.



Den fina kandelabern som jag fick i julklapp.



Alla samlade.



Hela familjen samlad vid granen.

Juldagen och Annandagen firades hemma hos Fredriks mamma och Börje i Viksta utanför Uppsala, tillsammans med Cicci och hennes döttrar. Det blev med andra ord en riktig mysig jul!

Jag är ju ännu mer nöjd över att det blev en vit jul. Tänk vad lite snö kan göra med humöret!
I morgon är det nyårsafton och i dagsläget har vi faktiskt inte bestämt vad vi ska hitta på. Eventuellt blir det en lugn mysig kväll på tu man hand, men vi vet inte. Vi får se helt enkelt!

Hoppas ni alla får en fin nyårsafton!

Kram


Vinterpromenad

Idag har varit en riktigt lugn dag. Vi tog oss en rejält lång sovmorgon efter att ha varit uppe ganska länge igår och gjort en budget. Inte så roligt att göra budget men nödvändigt. Det som är mest irriterande är alla fasta kostnadert som faktiskt inte går att göra något åt. Längtar efter att få ha "en normal" ekonomi igen. Inte så roligt att betala av en massa på studielånetnär man inte ens får en marknadsmässig lön, men det kommer väl.

Idag var det kring 8-9 minus och vi tänkte ta oss ut på en riktig långpromenad för att njuta av det vintriga vädret. Jag hann dock både bli arg och gråta en skvätt innan vi hade tagit oss ut genom dörren. Plockade nämligen fram mitt underställ som jag hade tänkt att ha. Byxorna gick med våld på men var allt annat än sköna. Tröjan var alldeles för liten och lämnade magen bar. Ingen boost för självförtroendet direkt, därav tårarna. Promenaden var iallafall himla skön och vi fick upp ett ganska bra flås.

Nu sitter vi och ser Luleå möta Skellefteå i hockey. Tänk om vi hade kunnat vara på plats!

Nu dags för andra perioden!
Kram

Julstök

Jag ligger lite efter med bloggandet. Här kommer lite bilder från julstöket inför jul.



Julskinkan kokade vi själva från grunden.



Skinkan är färdig och griljerad



Pyssel på hög nivå





Prövade att göra julköttbullar efter ett recept i Buffé



Mandy slappar på sitt älskade snöre

Mandys julbad

Några dagar före julafton så var det ju dags att göra Mandy julfin.



Mandy undrar vad matte håller på med.....





Mandy pustar ut hos Fredrik efteråt


Dan före dan

Nu är alla paket inslagna och ligger under granen. Maten är fixad inför morgondagen. Nu ser vi uppesittarkväll och Bingolotto. Än så länge ingen vinst, jag som trodde jag skulle vinna storkovan ;) Jag känner mig som ett litet barn just nu, så himla nyfiken på alla klappar.. Har varit och klämt och känt lite, men har iallafall inte tjuvöppnat någon!

Jag har hängt upp min julstrumpa, så hoppas på besök av tomten inatt!

Önskar er alla en riktig mysig jul! Tack för alla kommentarer på tidigar inlägg, har inte riktigt hunnit med att svara på dom, men det uppskattas verkligen!

Kram




Mandy hjälper mig att slå in paket.

dsc00558 (MMS)

Mandy hjälper mig att slå in paket.


Julmarknad på Skansen

Igår vräkte verkligen snön ner i Stockholm. Till och med jag som tidigare Norrbottning tyckte det kom mycket. Det var verkligen hur mysigt som helst att få pulsa runt i pudersnö. Jag och Fredrik passade på att späda på julstämningen med att gå på Skansens julmarknad. Här kommer lite bilder från vår dag.



Det var nästan svårt att fota för all snö som vräkte ner.



Jag slänger en aningens irriterad blick på några barn som härjade
som dårar vid den öppna elden.







Vi ser mer ur som snögubbar...









Jag och min finaste älskling!


Glädjetårar


Foto: Aftonbladet

Här sitter jag med tårarna sprutande nerför kinderna efter att ha sett Sveriges damer gå till final i handbolls - VM.
Jag blev nästan lite chockad över mig själv att jag blev så känslosam. Fredrik såg helt förvånad ut!

Fy tusan vad bra kämpat! Längtar till finalen i morgon!

Kram från Gråt-Fia

Dags att Satsa på mig själv

Idag tog jag tag i samtalet som jag har gått och dragit på ett tag. Nu har jag bokat in mig för att träffa en PT på Sats i Kista på tisdag. Det ska bli skönt att få ett bra träningsprogram anpassat för just mig. Jag behöver en rejäl kick i baken nu, hoppas att detta ska sporra mig!




Tankeställare

"Det blir inte godare för att man äter mycket!"

Denna kloka tankeställare hittade jag på Ellas blogg. Måste ju rekommendera er att gå in på hennes sida. Riktigt grymt bra blogg som får mig inspirerad av att både träna och faktiskt börja tänka på mig själv. Hon visar att vem som helst kan komma igång. Så vill du bli sporrad, gå in och läs här...


Frosseri

Igår var en riktig skitdag för mig och min hetsätning.  Jag var en sväng på Kista galleria och köpte några julklappar och på vägen ut tänkte jag att det var lika bra att handla hem något till middagen. Strosade omkring på Konsum och försökte komma på vad jag skulle laga med hade ingen inspiration. Det slutade med att jag inte köpte någon mat överhuvudtaget, men däremot enn förpackning av Ben & Jerrys glass....



Jag moffade i mig HELA förpackningen när jag kom hem, fort som tusan. Jag kan ju verkligen fråga mig varför jag gjorde det, för det var verkligen inte gott. Första 1/3 delen av den var väl god, men sen stod den mig upp i halsen. Ändå fortsatte jag, tyckte det var lika bra att äta slut på den. Sen låg jag i soffan och mådde skitilla i flera timmar... Med en ångest utan dess like...

Idag ringde de iallafall från Stockholms centrum för ätstörningar. Jag har fått en tid hos dom den 11 januari då vi ska diskutera vidare min behandlingsform. Nästan längtar dit, för nu är det inte skoj. Jag måste bryta den här trenden nu...

Kram

Får vuxna inte älska julen?



Har barn ensamrätt att se fram emot julen? Ibland får jag nästan den känslan.
Jag älskar verkligen julen och vill kunna få se fram emot den, men det är liksom lättare sagt än gjort.  Alltför ofta får jag höra att det är jobbigt med jul, det kostar bara en massa pengar. Det är diskussion om hos vem och hur man ska fira jul. Jag tycker att var och varannan jag frågar känner lite ångest inför julen.

Är jag barnslig som vill bevara julen som en mysig högtid? Jag vill ha gran och en massa pynt. Jag vill skicka julkort. Jag vill sitta och se Bingolottos uppesittarkväll den 23:e december. Jag vill vakna på julaftons morgon och kolla om jag har fått paket i min julstrumpa. Jag vill se Kalle Anka, doppa i grytan, äta skinka, köttbullar och rödbetssallad. Jag vill dricka glögg! Jag vill både öppna paket och se andras min när de öppnar mina klappar. Jag vill vara med dom jag älskar!

När jag frågar vad folk önskar sig så möts jag av svaret:
"Vi behöver inget, ska vi verkligen ge varandra julklapp?? Det är viktigare att barnen får."

Varför ska det vara så? Vissa skäms säkert för att erkänna att de vill ha julklappar, men jag kommer att stå upp för det. En jul utan klappar är faktiskt ingen jul för mig!
Att poängtera är att det verkligen inte behöver vara dyra klappar, utan det är tanken bakom som räknas. Att presenten är riktad till just mig. Att någon verkligen har tänkt till! Med små medel kan man faktiskt ge varandra lite klappar. En tialott eller trisslott. En chokladkaka med en smak man gillar. Smaksatt kaffe. Några personliga foton. En flaska vin, eller något hemgjort. Det är inte prislappen som avgör om det är en lyckad klapp, utan bara känslan att få öppna paket. Jag älskar ju även själva förberedelsen att slå in klappar, dekorera paket och pyssla. Det är en viktig del för mig.

All den julstämning som jag försöker få fram, dämpas av alla andras negativa syn på julen! Ibland önskar jag nästan att jag var barn på nytt!



Mörkt

Nu sitter jag här i mörkret. Har ju glömt av att de skulle stänga av strömmen i ett par timmar idag. Precis när jag stod i duschen blev allt kolmörkt. Tack och lov har jag hunnit koka kaffe, men att fixa håret och sminka mig är ju stört omöjligt. Tystnaden är kompakt. Vad ska man göra nu då? Kram


Jag har gjort mitt val

Efter mycket grubblande fram och tillbaka har jag nu tagit ett beslut i frågan om jag ska delta i forskningsprojektet. Mitt val blev att tacka nej. Jag går på min magkänsla. Är väldig skeptisk till att just internetbehandling skulle vara helt optimalt för mig just nu, eftersom den kräver stor självdisciplin. Detta saknar jag just nu oh har svårt att komma igång med vanliga vardagssysslor, och tror att detta kommer vara ännu svårare. Så nu ska min första läkare kontakta mig för att komma fram till vad jag ska få vård. Innerst inne hoppas jag på någon typ av dagvård, för det kan man ju inte smita ifrån.

Vill bli frisk nu. Hatar att må så här...vill känna att jag åtminstone tar några små steg i rätt riktning.
Nu är iallafall beslutet taget, väntar på att få höra av vad det blir för lösning för mig!

Kram

Tre alternativ

Här kommer en sammanfattning av de tre alternativen som jag kommer att lottas bland ifall jag tackar ja till forskningprojektet.

Alternativ 1
Självhjälpsbehandling med Internetstöd : Fairburns självhjälpsmanual



Behandlingen går ut på att jag själv är mycket aktiv eftersom det är en självhjälpsbehandling, och jag kommer att ha stöd av en behandlare som jag har kontakt med en gång i veckan via internet. Boken "Att övervinna hetsätning" är kärnan i behandlingen, och den är uppdelad i två delar. Del 1 presenterar fakta kring ätstörningar, med särskild fokus på hetsätningsproblem. Del 2 innehåller en konkret självhjälpsmanual med noggranna instruktioner om hur man går till väga. Manualen är uppdelad i sex steg, och till varje steg hör hemuppgifter och checklistor som stöd för att bit för bit få kontroll över ätandeproblemen.

Behandlarens roll är att hjälpa mig följa manualen. Tillsammans kommer vi att utvärdera hur det går för mig, och behandlaren hjälper mig vidare med tips och uppmuntran

Alternativ 2
Självhjälpsbehandling med internetstöd : Salut BN



Vi fokuserar enligt KBT-principer på konkret och målinriktad arbete med ätstörningssymptomen. Salut BN är en interaktiv behandling som består av sju steg innehållande lektioner, övningar och exempel som kommer att hjälpa mig att gradvis förändra min livsstil och förbättra mitt ätbeteende. I de sju stegen ingår att :

- förbereda för förändring
- självobservationer
- förändra sitt beteende
- identifiera och lösa sina problem
- förändra sitt sätt att tänka
- bejaka sig själv och
- förebygga återfall.

Till varje steg finns hemuppgifter eller särskilda övningar som jag registerar via hemsidan, där jag också har kontakt med min handledare. På hemsidan får jag återkoppling på mitt arbete i form av diagram och veckosummeringar så att jag kan få en tydlig överblock över min utveckling.

Kliniska utvärderingar i av behandlingen i fyra europeiska länder (Spanien, Sverige, Tyskland och Schweiz) visar på en klar minskning av bulimiska symtom och relaterade svårigheter.


Alternativ 3
Programbaserad 16-veckors gruppbehandling ; Luna dagenhet



Bild lånad från SCÄ:s hemsida

Luna är en gruppbaserad dagenhet för vuxna patienter.

Luna erbjuder en 16 veckors gruppbehandling som är schemalagd i en för- eller eftermiddagsgrupp med åtta deltagare i varje.

För varje patient görs en individuell plan som utgår från symtom, självbild och relationer. Behandlingsarbetet sker i dagliga grupper - pedagogiska måltider, gruppsykoterapi, bildterapi, kroppskännedom och temagrupp. Utöver detta har patienten individuella samtal med sin behandlare varje vecka. Vi använder matdagbok för att utforska och förändra mönster kring ätandet. Jag får träna på både att äta normalportioner som serveras och att själv lägga upp en lagom portion. Jag och min enskilda behandlare arbetar fram en individuell behandlingsplan och träffas varje vecka för enskilda samtal.

Behandlingen pågår måndag till fredag 3½ timme per dag i 16 veckor.




Som ni förstår är det inget lätt val att göra. Alla behandlingar låter ju bra på sitt sätt även om jag kanske helst av allt skulle vilja hamna i alternativ 3. Detta är ju inget jag kan påverka själv utan detta lottas ju. Även om jag skulle tacka nej till projektet så är det ingen säkerhet att  jag kan få just dagbehandlingen. Många tankar är det som snurrar nu!

Kram


Många tankar

Jag orkade aldrig uppdatera efter mitt besök på SCÄ igår och nu kommer ett riktigt långt inlägg. Hoppas ni orkar läsa ändå, fast det bara är en massa text och inga roliga bilder.... Mötet tog verkligen musten ur mig. Kände mig som en urvriden disktrasa och alldeles tom i huvudet när jag kom därifrån. Stepwise-bedömningen tog över två timmar att genomföra. Först blev jag intervjuad av psykologen som ställde all världens frågor om allt mellan stress, ångest och ätstörningar till livssituation och vilka händelser jag hade upplevt senaste tiden. När han var klar med den intervjun var det sedan dags för mig att själv sätta mig vid datorn och svara på en mängd olika skattningsfrågor, säkert 200 frågor. Det var verkligen inte lätta frågor bitvis, så jag kände mig ganska utlämnad.

När detta var klart fick psykologen fram en bedömning om hur min situation är och vilken typ av behandling som skulle vara effektiv just för mig. Han kom fram till att jag har ätstörning UNS. Med UNS menas utan närmare specifikation. Anledningen till att jag klassas in där är att jag inte fullt ut varken passar in i facket bulimi eller facket hetsätning utan har en kombination av dessa två. Det konstaterades också att jag lider av depression i samband med detta.

Av alla dessa frågor som ställdes kom psykologen fram till att jag skulle passa i ett forskningsprojekt som nu genomförs inom ämnet ätstörningar, eftersom min symptombild förväntas uppnå positiva resultat i behandlingen.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har enligt forskning visat sig vara en effektiv behandling för bulimi och liknande ätstörningar. Syftet med forskningsprojektet är att utvärdera effekterna av två varianter av Internetbaserad KBT och att jämföra dom med effekterna av ett etablerat behandlingsprogram vid Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ). Forskningsprojektet är en randomiserad klinisk studie. Det innebär att jag lottas till en av tre behandlingsformer; två varianter av KBT-baserad självhjälpsbehandling med Internetstöd, eller en programorienterad gruppbehandling.


♦ Deltagandet i projektet avviker inte avsevärt från normalt behandlingsförfarande på SCÄ. Den väsentliga skillnaden är att data samlas in för forskning samt att jag har möjlighet att delta i Internetbaserad behandling när jag deltar i projektet, och mina uppgifter behandlas med sekretess.

♦ Det finns inga kända risker med att delta i något av de tre behandlingsalternativen. Alla behandlingar har forskningsunderlag eller utvärdering som visar goda resultat för bulimi och liknande ätstörningar.

♦ Alla behandlingar pågår under 16-24 veckor och jag kan när som helst avbryta mitt deltagande i projektet utan att det påverkar möjligheten till vidare vårdinsatser.

Jag måste bestämma mig inom en vecka om jag vill delta i detta projekt. Om jag väljer att tacka nej så får jag komma tillbaka till läkaren jag träffade första gången och så kommer hon fram till vad jag ska få för behandling. Jag har alltså ingen aning om vad det kan bli. Som sagt, vilken typ av behandling jag ska få i projektet vet jag inte, utan det lottas fram.

Jag tänker beskriva den info jag har fått om respektive metod, men tror jag tar det i ett separat inlägg. Blir för mastigt det här. Så nu är det många, måååånga tankar som snurrar i mitt lilla huvud.

Kram


SCÄ

Jag sitter här med en kopp kaffe och surfar runt lite. Idag känner jag mig på helspänn och ganska nervös om jag ska vara ärlig. Efter lunch är det dags för mig att komma på mitt andra bedömningssamtal på SCÄ - Stockholms Centrum för Ätstörningar.




För några veckor sedan var jag på min första träff här i Stockholm. Eftersom de olika landstingen inte har en gemensam databas så börjar allt om från början. Nu gör de en grundlig utredning som ska ligga till grund för deras beslut om vilken typ av behandling jag ska få. Idag är det då dags för andra delen, som kallas för Stepwise-registering. Utifrån de svar de får från den gör de sedan ett beslut om vilken behandling som verkar mest effektiv för mig. Nu hoppas jag verkligen att det går fort att ta beslut i detta, för jag känner att det här glappet mellan behandlingarna har varit allt annat än bra för mig. Känns riktigt motigt just nu och min vikt bara ökar....suck.

Under det här glappet har jag iallafall försökt läsa i all den litteratur jag fick med mig från min terapeut i Luleå, för att inte helt tappa greppet. Undrar hur länge det ska ta innan jag är "frisk" igen? Känner liksom inte igen mig själv. Jag blir verkligen tokstressad av att ha något inplanerat, vare sig det är roliga eller tråkiga saler. Som nu när jag vet att jag ska vara där kl 13.15,  då måste jag kliva upp tidigt på morgonen och kan verkligen inte slappna av. Blir stressad av allt. Detta är en minst sagt en ovan känsla för mig, som har varit van att ha många projekt igång samtidigt. Vet jag exempelvis att jag ska träna en dag, då är det ungefär det jag orkar med. Ett annat exempel är om jag kvällen innan bestämt mig för att tex röja i extrarummet. Hela dagen blir jag jättestressad över att jag vet att jag har tänkt göra det och fortfarande inte har kommit till skott. Det är ju så sjukt, för det är ju bara i mitt huvud jag har bestämt mig för att göra det. Det är ju ingen annan som har dom kraven på mig. Vet det låter lite luddigt men vet inte hur jag ska förklara mig. Känner mig speedad mest hela tiden....

En annan sak som jag har märkt en stor förändring av är att jag har blivit mycket sämre på att höra av mig till mina vänner. Förr var jag den som alltid ringde, och som styrde ihop träffar och fester. Jag har bara ett behov just nu att samla kraft, det är inte det att jag har glömt bort er. Jag är glad för allt stöd jag får och ni behöver inte tveka att höra av er till mig, det är bara jag som har lite svårt att komma till skott.

Kram

Önskelista

Jag envisas ju med att tro på Tomten... Och tror man på Tomten får man väl skriva önskelista?
Nu har jag verkligen skrivit ner stor som liten önskan, och det är inte i någon speciell rangordning. Och ja, jag är fullt medveten att vissa önskningar är väldigt dyra, men önska sig kostar inget och tänk om någon vinner på triss ;)


Denna lista kommer med största sannolikhet uppdateras fler gånger! Som vanligt när jag ska komma på vad jag önskar mig så står det still....

* Locktång, bred modell OBH Nordica Björn Axén Tools 38 mm


*UV-skydd till min kameralins



* Parfym DKNY - Love from New York

* En resa, gärna till något varmt ställe såsom Thailand



* En mysdress, pyjamas från Twilfit. Svarta byxor med liten vit spets nertill, storlek M, långärmad v-ringad top strl L. Hittade tyvärr ingen bild på deras hemsida. Tror träjan kostade 299 kr och byxorna 240 kr (eller så var det tvärtom).




* Iphone 4


* Presentkort på Spa och/eller massage.




* Weekendresa till Göteborg eller Köpenhamn eller annan storstad.

 



* Eltandborste Oral B



* Parfym Ma Dame Jean Paul Gualtier (har endast liiiiite kvar i den hemma....)



* GPS till bilen



* Fotokurs på Fotografiska.



* Presentkort eller pengar för att göra naglarna.



* Presentkort på Kista Galleria.



* Fotoscanner



* Silverhalsband

* Biljetter till Ljust och fräscht på Berns med Henrik Schyffter och Fredrik Lindström



* Ring Saturnus från Edblad.


Julstämning

Bjuder på en liten bild jag fotade idag, som verkligen får mig att känna 
att julen är i knutarna! 


Raggsocka

Idag lyckades jag fånga Mandy när hon var igång med Fredriks raggsocka igen. Tyvärr släppte hon den ur munnen så fort jag plockade fram kameran men ni får ju ändå en uppfattning om hennes hyss.....






Sömnad



Idag tog jag mod till mig att plocka fram min symaskin för att pröva sy lite. Är det något som jag hatar så är det att sy, för det brukar alltid strula... Tråden är omöjlig att trä, eller den fastnar och tjorvar ihop..plus att allt blir snett hur man än mäter och nålar upp. Av alla dessa negativa tidigare erfarenheter så var jag nästintill arg innan jag ens började. Döm om min förvåning när allt gick som en dans. Blev så himla lycklig och upp i varv av denna ovanliga upplevelse att jag gick wild and crazy och sydde upp våra sovrumsgardiner som jag tidigare nålat upp med säkerhetsnålar. Även det gick galant. Måste nog erkänna att jag fick blodad tand, var ju riktigt skoj. Kanske ska våga mig på ett par kuddfodral...eller tar jag mig vatten över huvudet?? Någon som har några bra tips när man ska sy kuddfodral?

Kram


MysMandy

Vilket gott skratt jag fick mig i morse när Mandy rockade loss i lägenheten. Det är så lustigt med henne, för bland alla leksaker som vi har köpt till henne så är det ett enkelt grovt snöre som hon gillar bäst. Det brukar hon attackera, kasta i luften och nu på senare tid även komma springande med i munnen. Apporterar som en riktig hund. I samband med det så jamar hon som en galning. Men i morse tog hon det ett steg längre. Hörde att hon jamade, jamade och jamade. Till slut kommer hon in till mig i vardagsrummet med Fredriks raggsocka i munnen. Sötaste. Hon fick ju slita som en tok för att orka få med den hela vägen från sovrummet. Tyvärr hade jag inte kameran tillgänglig, hade blivit en grym bild annars.

Glöggen är klar nu och invigs ikväll.

dsc00543 (MMS)

Glöggen är klar nu och invigs ikväll.


Fredagsmys

dsc00541 (MMS)

Fredagsmys


Premiär

Nu mina kära vänner är det dags att rita ett kors i taket. Idag tog jag mig nämligen iväg och premiärtränade på Sats för första gången. Jag har gruvat mig ganska länge att ta mig iväg. Dels är det jobbigt när man inte har tränat på länge, när träningskläderna sitter alldeles för tight och konditionen inte ens existerar. Lägg även till att komma till ett helt nytt gym där man varken hittar eller kan maskinerna. Ångesten har varit total. Idag tog både jag och Fredrik iväg. Så himla skönt...och jobbigt :)

Jag körde lite powerwalk på löpmaskinen...blev sugen på att ta några löpsteg men hejdade mig. Bäst att gå ut lite lugnt. Sen blev det lite rodd i roddmaskinen och slutligen lite mage, ben och bröst ute i gymet.

Nu sitter jag nöjd i soffan under en filt och bara myser.

Kram

Granen står så grön och grann...

...i stugan. Jag utlovade ju lite bilder på hur granen blev, så tänkte dela med mig både när jag monterade ihop den och sen när den är pyntad och klar.

Helt ärligt, så kan jag inte fatta att den är över 30 år gammal.



Varje kvist monteras var för sig.



Det tar sig...



Slutligen sätts toppen på plats.



Pyntad och klar



Mysfaktor



Lite tomtar bland ljusen är ju aldrig fel






Älskar verkligen barren på den här granen, de ser och känns verkligen äkta.



Vår adventsljusstake, med sten från Gotland.


Fintad

Jag stod och förpackade alla lussebullar uti köket när Fredrik ropade till.

"Kolla granen"

Jag vände mig om och kikade, men såg inget speciellt. När jag vänder mig tillbaka så har Fredrik stoppat in en HEL lussebulle i munnen. Snacka om att jag blev fintad ;)

Lussebullar



Idag har jag bakat lussebullar, och på brorsans begäran kommer här receptet på mina omtyckta bullar.

Lussebullar, ca 35 st

50 g jäst
100 g smör
5 dl mjölk
250 g Arla Köket Kesella kvarg lätt
2 påsar saffran, 1 g
1 1/2 dl socker
1/2 tsk salt
ca 17 dl vetemjöl

Garnering:
russin

Pensling:
1 ägg

Gör så här

Smula jästen i en degbunke. Smält smöret i en kastrull. Tillsätt mjölken och värm till fingervärme, 37 grader. Häll degspadet över jästen. Rör om så att jästen löser sig. Tillsätt  kvarg , saffran, socker, salt och det mesta av mjölet. Arbeta degen tills den blir blank och smidig och släpper från bunkens kanter. Tillsätt ev. mer mjöl. Låt jäsa övertäckt i ca 40 min. Sätt ugnen på 225 grader.Arbeta ihop degen på mjölat bakbord och baka ut den till ca 35 kusar eller fantasifigurer. Lägg dem på smorda plåtar. Garnera med russin. Låt jäsa övertäckta i ca 30 min.  Pensla med uppvispat ägg. Grädda mitt i ugnen 5-8 min. Stora figurer gräddas i 200 grader i 10-15 min.


RSS 2.0