Två år av kärlek



Idag är det exakt två år sedan jag träffade Fredrik första gången!
Jag är så oerhört tacksam över att Elli släpade med mig ut på puben den där fredagkvällen den 30 januari 2009. Jag var allt annat än sugen och hade under kvällen just suttit och berättat över hur nöjd jag var med att vara singel. När man inte letar, det är då man finner.

Vem kunde då veta att jag två år sedan skulle bo ihop med denna fina person nere i Stockholm?
Tack Fredrik för att du kom in i mitt liv!

Jag älskar dig!
Puss och kram

Go´natt

Avslutade den tråkiga och jobbiga dagen med att göra bort räkningarna. Lika bra att ta all skit och negativ energi på samma dag än att sprida ut det. Nu är det dags att krypa ner i säng och hoppas att jag vaknar på ett bättre humör i morgon.

Natti natt!

A bad day



Vilken jäkla skitdag rent ut sagt! När jag var klar på gymet såg jag att jag hade ett meddelande på mitt mobilsvar. Det var psykologen som jag träffade igår som hade ringt och bad mig höra av mig, vilket jag gjorde.

Hon berättade att de hade haft ett möte i dag på förmiddagen där de hade gått igenom hur det såg ut inför intaget till dagbehandlingen. Tyvärr var det många som stod i kö så som det ser ut nu kommer jag inte få plats på första starten i slutet av februari. Jag står som andra reserv men chanserna att någon hoppar av är absolut inte stor. Så för min del börjar behandlingen först den 2 maj. Såååå jävla surt! Jag vill komma igång nu. Det blir ju som moment 22 det här. Min sjukskrivning blir ju hur lång som helst, och mycket av tiden går ju till att bara vänta på att få börja behandlas.

Däremot tyckte även läkaren att det skulle bli för lång väntan utan behandling överhuvudtaget. Hon skulle försöka få till så att jag få träffa en dietist som håller i en sk "matlagningsgrupp", och den gruppen skulle troligen startas i mars. Jag får mer info om det nästa vecka och exakt vad det innebär. Det är ju alltid något, även om det inte är själva huvudbehandlingen.

Kände dock att dagens humör sjönk rejält, fick liksom bara en stor ångestklump i magen.  Ångest över mitt liv... Kommer jag överhuvudtaget vara eftertraktad på arbetsmarknaden när jag väl är klar? Det drar ju ut så på tiden!

Dagens träning

Idag blev det enbart löpbandet, totalt 62 minuter. Det resulterade i en sträcka på 5,3 km och totalt 262 kcal. Av dessa 62 min kanske jag prövade att springa totalt 4, sen var det endast rask promenad som gällde.

Idag var en sån här dag när jag var ofokuserad, stod mest och jämförde mig med alla andra som stod på löpbandet. Kände mig mest som en stapplande köttbulle jämfört med alla andra...men men, vissa dagar är sådana. Jag var nära att bryta efter ca 30 minuter, men bet ihop. Det är ju bra iallafall!

Givande möte

Dagens möte gick bra och jag är ytterligare ett steg framåt i bedömningen. Jag fick träffa en jättetrevlig kvinna på SCÄ idag. Det är ju så med vissa, att man direkt känner att det "klickar" och så var det med denna psykolog.

Hon ställde lite mer kompletterande frågor till det som jag redan har redogjort för vid tidigare möten och förklarade även mer ingående om vad programmet innebär.

Målsättningen med behandlingen är att:
- Bryta destruktiva ätmönster och normalisera mathållningen
- Sträva efter att förstå att dina symptom är ett sätt att kommunicera och vilka de bakomliggande budskapen är
- Möjliggöra en realistisk självbild och verka för personlig utveckling
- Belysa och ge erfarenhet av hur du samspelar med/relaterar till andra människor

Hon förklarade också att denna behandling är mycket jobbig att gå igenom och att jag måste vara förberedd på det. Hon berättade att de flesta är jätteglada de första veckorna eftersom de har kommit med, men ju mer man får jobba med sig själv och sina problem, desto mer energi och kraft tar det och en del vill nästan hoppa av. Många är så färdiga när de kommer hem på dagarna så de bara sover resten av dagen. Jag tycker det är bra att jag får den här informationen innan, så kan jag mentalt försöka förbereda mig på det.

Nu har jag fått med lite uppgifter/frågor som jag ska lösa till vårt nästa möte som vi har nästa måndag. Jag ska även föra matdagbok under denna vecka. Vid nästa möte kommer hon också ha ett besked om jag får plats eller inte på denna dagenhet. Jag tyckte hon lät hoppfull.

Jag fick även med mig en del förhållningsregler som jag måste följa.
- Jag får inte längre använda några light/lättprodukter utan det ska vara standardprodukter, då light/lättprodukter kan trigga igång hetsätning.
- Även brun fullkornspasta och mängder av quinoa och dyl är förbjudet.
- Träning får ske endast max 3 gånger i veckan (och till det räknas även långa promenader in) för att få en naturlig rytm så det inte slår över till att börja tokträna (vilket är ganska lätt att det blir för mig).

Så nu får vi hålla tummarna att allt går min väg nästa vecka! Jag tror verkligen på det här upplägget!

Kram






Ny vecka, nytt möte

God morgon!

Trodde jag var mer levande än död i morse när klockan ringde, men väl uppe på benen så är jag nu ganska pigg trots allt. Nu väntar lite frukost och sedan är det bara att bege sig mot tunnelbanan. Jag har ett möte på SCÄ idag på morgonen. Känns både pirrigt och förväntansfullt. Undrar vad vi ska göra och om jag får några besked....

Kram

Dagens träning

Denna dag blev det följande:

16 minuter uppvärmning i rask promenad på löpbandet.
Körde hela mitt styrkeprogram i gymet och avslutade med stretch!

Mandy slöar in Fredriks knä

dsc00582 (MMS)

Mandy är inte det minsta intresserad av hockeymatchen. Att ligga grymt dkönt i Fredriks knä är mycket mer prioriterat.


Dagens träning

Idag blev det följande:

41 minuter på löpbandet (inkluderat få intervaller av löpning, några längre frekvenser än igår)
4,1 km i sträcka och 202 kcal.

Tränade även mage och rygg på pilatesboll, och bröst och axlar i maskinerna i gymet.

Dagens träning



Jag tog mig iväg till Sats idag och körde konditon. Det blev totalt 65 minuter på löpbandet. Enligt infon på maskinen blev det 5,2 km och 252 kcal. Jag är mycket nöjd med min insats!

Jag lyckades även ta mina första stapplande löpsteg på bandet. Dock väldigt få, men iallafall några bara för att testa hur det känns. Jag har ju ett mål att till sommaren kunna springa korta sträckor och jag måste ju gå ut försiktigt. Jag powerwalkade mest, mot slutet la jag in några korta löpsteg på ca 1 minut, tillbaka till rask gång och så lite löpning igen. Det var allt annat än angenämt att springa med så här tung kropp, men jag hoppas jag ska lyckas nå mitt mål om bara mina knän tillåter.

Inre stress



Det damp ner ett brev från Försäkringskassan häromdagen. Redan innan jag hade hunnit öppna det hade jag fått en stor klump i magen. Med all rätt visade det sig.

"Du får det här brevet därför att dina dagar med sjukpenning på normalnivå (80 procents ersättning) tar slut. Sjukpenningen upphör automatiskt oavsett om du har läkarintyg eller inte. Men om du fortfarande inte kan arbeta på grund av sjukdom så kan du ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå (75 procents ersättning)."

Nu sitter jag här med blanketten som ska fyllas i. Funderar på vad min ersättning kommer bli framöver. Det är verkligen inte fett just nu. Usch vad det gnager inombords....

Jag längtar!
Jag längtar efter bli frisk. Att bli av med min ätstörning och få ett "normalt" liv. Jag vill hitta ett riktigt bra jobb där jag trivs och få göra det jag är bra på. Jag längtar efter att få träningen att bli en naturlig del av vardagen utan att behöva kämpa varje gång jag ska iväg. Jag vill känna att jag har råd att göra saker, utan att vara beroende av andras pengar. Jag vill resa, hälsa på vänner. Jag vill kunna bjuda igen till alla andra som har stöttat mig under lång tid...

På måndag ska jag iväg på SCÄ igen och få träffa en av de som håller i Luna dagbehandling. Då fortsätter analysen över om jag passar in i den behandlingsformen. Jag längtar till måndag, jag längtar efter besked. Tror däremot inte att jag får veta något då, för det verkar vara en ganska lång process det här!

Jag hoppas så det gör ont att jag ska få en plats där, och som sagt, gärna så fort som möjligt,

Potatismoussaka

Idag gjorde jag en riktig storladdning av potatismoussaka. Det blir ganska mycket när man gör den och den är super att frysa in som matlåda. Jag har gjort denna ett flertal gånger och jag verkligen älskar den. Så vill ni testa något gott så rekommenderar jag detta recept:

Potatismoussaka

1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 msk matolja
500 g blandfärs
2 burkar (à 400 g) krossade tomater med örter
salt och svartpeppar
rivet skal av 1/2 citron
1,2 kg potatis, fast sort
2 paket (à 2 1/2 dl) ostsås
200 g fetaost
oregano eller rosmarin till garnering

 

Smörj en liten långpanna (cirka 20x30 cm) eller en ugnssäker form. Skala och hacka löken. Pressa vitlöken. Hetta upp olja i en gryta eller stekpanna. Fräs lök och vitlök blank i oljan. Smula ner färsen och fräs under omrörning tills färsen är grå. Häll på tomatkross och koka upp. Smaka av med salt, peppar och citronskal. Sätt åt sidan.

Skala potatisarna och skiva dem på matberedarens hyvelskiva. Eller skär lövtunna skivor med kniv. Häll ena paketet (2 1/2 dl) av ostsåsen i formen. Lägg i en tredjedel av potatisarna. Bred köttfärssås över. Smula hälften av fetaosten över. Täck med en tredjedel potatis och resten av färsen ovanpå. Lägg på resten av potatisarna. Toppa med resten av ostsåsen och smula över resten av fetaosten. Grädda moussakan på nedre falsen i 200 grader cirka 1 timme. Lägg över papper om ytan mörknar för fort. Låt rätten stå 10 minuter före servering. Garnera med färska örter. Servera sallad till


Strukturerar

Igår fick jag ett riktigt ryck här hemma. Jag blev så less på vårt skafferi som var en enda oreda. Så fort vi skulle hämta något där inne blev man arg för att det rasade saker eller att de stod så otillgängligt. Till det behövde jag få in min matberedare som jag fick i julklapp. Denna har stått på sovrumsgolvet sedan julafton och där hör den ju verkligen inte hemma. Detta blev ett litet större projekt än vad jag hade tänkt från början.

Jag började med att plocka ut allt i skafferiet, sen insåg jag att det skulle behövas plockas och stuvas även i de andra köksskåpen. Det blev helt plötsligt ett dagsprojekt. Det var dock värt mödan. Himmel vad bra det blev. Vi blev verkligen jättenöjda även om det nu i början är lite svårt att hitta sakerna eftersom inget är på den gamla plats man hunnit vänja sig vid. Helt plötsligt fick allt plats och jag flyttade även en del skafferisaker till några av andra köksskåpen för att de ska bli lättare att komma åt. Det "riktiga" köksskåpet är så djupt och det är inga utdragbara hyllor, så det vi har ställt längst in är liksom hopplöst att komma åt.



Tänk att lite struktur kan göra mig så glad, är nog mer strukturfascist än jag vill erkänna ;)

Gårdagens projekt gav mig blodad tand så i skrivande stund håller jag på att frosta av frysen. Rensar ut och stuvar om så att det går lättare att hitta!

Struktur is da shit!

Strukturerar i köket, fast just nu ser det...

dsc00579 (MMS)

Strukturerar i köket, fast just nu ser det mer ut som en tornado som dragit igenom lägenheten. Hoppas slutresultatet blir bra iallafall.


Bowling, skratt och god mat

I helgen var ju brorsan och Minna på besök i Stockholm. Det var så himla roligt att ses och helgen rusade förbi fortare än fortast. Vi hann med lite shopping på Kista galleria, lunch och en fika... och mycket skratt.

På eftermiddagen är det sedan dags för bowling. Det är flera år sedan jag gjorde det senast, och det märktes. Men himmel så skoj det var. Brorsan vann, tätt följt av Minna och Fredrik... Jag kom minst sagt jättesist, men lika glad är jag ändå.

Det hann hända mycket skoj på den timme vi bowlade. Magnus började att kasta sitt första klot. När han sedan vänder sig för att hämta sitt nästa klot så lyckas den lilla grabben som spelar med sin pappa på banan bredvid göra sitt kast på Magnus bana. Brorsans min när han tittar på sin hand och funderar vad tusan det är för klot som redan rullar på banan. Tur Magnus vann ändå, för annars skulle han ha skylt på denna unge hela tiden ;)



Magnus och Fredrik

Sen var det Fredriks tur att göra en riktig klassiker, som vi nog alla kommer att komma ihåg länge. Han var så fokuserad på sitt första kast att han inte riktigt kollade hur banan såg ut. Så han slängde iväg sitt klot utan att märka att käglorna inte hade hunnit ställas upp. Klotet slog in i bommen med ett brak och började så sakta rulla tillbaka. Han fick krypa på banan för att hämta tillbaka klotet, medan vi andra skrattade så tårarna rann!  Precis innan vi började stod det tydliga regler att man kunde bli avstängd om man gjorde detta. Det roliga är att jag lyckas fånga det på bild, för jag skulle nämligen ta en seriös bild när detta inträffade.



Minna och jag lyckades inte hamna på någon bra det, så jag besparar er detta.

Magnus och Minna var så himla gulliga som gav med figuren Sid från Ice Age (jag är stor fan av dessa filmer) Så Sid fick följa med i handväskan när vi sedan gav oss ut på stan för att äta gott på Vapiano.



Tusen tack kära ni för en toppenhelg! Detta måste vi göra om snart!
Om man bortser från Fredriks miss då...för vill ju gärna inte bli portad ;)

Kram


Uppskjuten Zumba

Mina planer att träna Zumba får skjutas upp. Nu i eftermiddag drabbades jag av hjärtklappning. Det är så obehagligt när det händer, och det var länge sedan sist. Jag har ju nyss bytt blodtrycksmedicin, så det kan ju vara det som påverkar. Blir vila ikväll istället. Jag har bokat in mig i nästa vecka istället, så nu får jag vara nervös ännu längre. Hoppas detta är övergående, för jag har bokat in mig på träning i morgon.

Kram

Jag fick manligt besök

Idag blev det lite lätt panik här. Jag har softat hela morgonen, druckit kaffe, suttit och både läst och bloggat själv, sittandes i min morgonrock... Bestämde mig för att lägga mig i ett varmt bad eftersom jag  har en grym träningsvärk idag. Klädde av mig naken och var precis på väg ner i badkaret när det ringde på dörren.

Satan!

Det var vaktmästaren! Han var ju till oss i fredags och monterade in ett fungerande vattenlås till avloppet tilltvättmaskinen. Då visade det sig att röret inte passade och att han skulle komma tillbaka om några dagar. Jag trodde väl inte direkt att han skulle komma redan idag med tanke på hur länge vi väntat på att få detta fixat. Givetvis kom han just nu. Fick öppna dörren endast iförd morgonrock med världens kn*llfrisyr. Kul!

Nu är det iallafall fixad och jag är så nöjd över att slippa den hemska lukten. Får se om jag vågar på mig ett nytt försök att ta mig ett bad ;)

Kram

Zumba



Usch vad jag är nervös. Jättenervös, nästintill skräckslagen. Till ikväll har jag bokat mig för att testa Zumba. Gode gud, hur ska detta gå?? Jag är såååååååå nära att avboka klassen. Jag är verkligen ingen dansmänniska, har dålig takt och kordination och är även stel som ett kylskåp. Sats i Kista saknar aerobic och step som jag tidigare tränade i Luleå och detta är den enda typen av träning som är någorlunda i den genren. Jag ser redan framför mig hur dum jag kommer att se ut. Dessutom gillar jag inte salen som denna klass hålls i. Den har stora fönster ut mot resten av gymet och styrkelokalerna. Säkerligen kommer jag roa någon ikväll! Håll tummarna! Om jag nu inte hinner få kalla fötter vill säga....


Mandy busar

Nu har även jag fixat ett konto på YouTube för att kunna dela med mig med lite filmer. Börjar att visa min älskade ögonsten Mandy när hon busar.


Sid är på Vapiano

dsc00576 (MMS)

Sid är på Vapiano


Finbesök

Idag blir en himla trevlig dag! Magnus och Minna kommer till Stockholm för att hälsa på. De kommer att bo på hotell här i Kista så vi kan ses mycket. Minna är så allergisk mot pälsdjur, så det är därför de inte kan bo hos oss. Exakt vad dagen kommer innehålla vet vi inte, men vi har spånat om att eventuellt bowla och gå ut och äta!

Hoppas ni andra får en mysig lördag!

Kram

Mandy fredagsmyser på mattan med det älska...

dsc00575 (MMS)

Mandy fredagsmyser på mattan med det älskade snöret.


Felsägning - en gammal klassiker

Här kommer en riktigt gammal bravad och felsägning från mig. Jag tror jag var 16-17 år och hade precis fått jobb på Postterminalen i Västerås där jag jobbade med sortering av brev och paket. Jag hade väl jobbat kanske två eller tre dagar och var fortfarande väldigt osäker och blyg, som man oftast var i den åldern.

När jag stod nere i paketsorteringen så lyckades jag skära mig ganska rejält på en sån där vadderad påse som var försluten med en påsklämma eller även kallad jungrufben.



En kollega frågade mig vad som hade hänt. När jag skulle förklara kom jag inte på vad dessa heter och säger därför följande:

- Jag skar mig på sådana där ben som man särar på.....

Det blev en klassiker skulle man minst sagt kunna påstå!

Med rumpan bar....

Helt ärligt, jag blir verkligen galen på strumpbyxor. Jag har väl aldrig varit förtjust i passformen på strumpbyxor någonsin men sedan jag gått upp och fått ganska stor mage har det blivit ännu värre. Före jul hade jag ett par som envisades med att glida ner, så till slut gick jag och köpte nya och tog en större storlek så jag skulle kunna dra upp dom över magen. Jag tänkte i min enfaldighet att de kanske skulle stanna uppe då. De gamla var ju så små att de var svåra att dra upp så långt och de satt mest på höften och jag trodde detta var felet. Inte hjälpte det med ett par större, de halkar ju ner iallafall.

Igår var jag in på stan och träffade Liv och den mesta av tiden gick jag och drog upp mina strumpbyxor...på fiket...i tunnelbanan..på vägen hem. Kände att utbrottet var nära. Det ser ju inte så läckert ut när jag står och gör minst sagt gymnastiska övningar när man så diskret som möjligt försöker få dom på plats.

När jag kom hem var jag verkligen tvätförbannad och jag lät Fredrik fota anledningen. Vet att det är skitfula bilder, men måpste bara visa hur illa det är....för det är verkligen inte att de hasar lite...



Snyggt och bekvämt, eller hur???

Nu funderar jag helt ärligt på att köpa gravidstrumpbyxor i min förhoppning om att dessa ska sitta uppe. Någon som har några bra att rekommendera?

"Den som inga byxor har, han får gå med rumpan bar."

Kram




Pilatesboll



Nu har jag precis pumpat upp min blåa pilatesboll. Tänkte köra ett hemma-pass idag och har googlat lite övningar på just pilatesboll som jag tänkte testa. Jag har nästan en form av hatkärlek till detta runda träningsredskap. Jag har nästan total avsaknad av balans och jag tycker minsta enkla sak är svår att göra. Det är ju å andra sidan en utmaning för mig och något jag bör träna upp.  Så efter lunch tänkte jag köra igång. Mandy tittade på storögt och en aningens skeptiskt när detta vidunder blåste upp...

Ikväll blir det en sväng in till stan för att träffa Liv. Det ska bli himla skoj. Trots att vi bor i samma stad har det inte hunnit med så många träffar, men vi har sagt att vi ska försöka ändra på det under detta år. Nu jobbar ju inte Liv på dubbla jobb längre, så då finns det ju lite mer fritid att prata om.

Mardröm

För tredje natten på raken så har jag sovit som en kratta, och det börjas verkligen kännas. Jag har stora påsar under ögonen. Jag sover oroligt, drömmer mycket och ofta väldigt stressande drömmar eller rent utan riktiga mardrömmar. I morse vaknade Fredrik av att jag skrek till högt. Jag minns däremot inte vad jag drömde då.

Nu är jag inne på tredje muggen kaffe och än så länge har jag inte återvänt till jordelivet. Till råga på allt måste jag ha sovit snett för är jättestel i nacken (på ena sidan). Det stramar rejält när jag vrider huvudet till vänster. Hoppas detta ger sig under dagen!

Kram

Livet i en låda

dsc00572 (MMS)

En gnutt i en kartong. Jag hann knappt tömma ur innehållet i denna kartong innan söta Mandy tog plats i den. Hon är ju bara för go. Nu sitter hon och halvsover i den, och laddar väl för att busa med oss så fort vi släckt lyset...det brukar ju vara så.


Styrka och kondition

Jag tog mig iväg till Sats och körde igenom mitt styrkepass. Lyckades höja i benpress men resten är stilla. Övningarna för armarna och ryggen tar kål på mig, får se vilken träningsvärk jag får denna gång. Jag avslutade med 20 min på löpbandet. Nu ska ni ju inte tro att jag springer när jag är på löpbandet, utan jag går i rask takt. Jag vågar inte pröva springa riktigt än, har ju problem med mina knän och tror nog inte det är någon hit att testa löpa nu när jag väger mer än 20 kilo mer än sist jag sprang. Powerwalk får bli min start, sen hoppas jag ju kunna utöka till något löpsteg längre fram, men denna gång ska jag lyssna på kroppen och inte gå ut alltför hårt.

Nu ska jag sätta mig med en av böckerna som jag börjat läsa under min ätstörningsbehandling i Luleå, tänkte få lite inspiration!

Kram

Bit ihop

Nu sitter jag här i träningkläderna och ska pallra mig iväg i snön till gymet. Jag är allt annat än sugen, men det är bara att bita ihop. Det är ju alltid en härlig känsla efteråt. Det är den jag försöker att tänka på!

Kram

Möte på SCÄ

Idag har jag varit på mitt möte på SCÄ. Jag fick träffa överläkaren som jag hade mitt första möte med. Tycker hon är trevlig och tar mig på allvar. Det märks att de verkligen är specialiserade här på den problematiken jag har. Hon gick igenom vad den här Luna dagenhet innebär, som är det alternativ som jag önskar jag ska få delta i.

Luna dagenhet erbjuder 16 veckors gruppbehandling med åtta deltagare per grupp. Behandlingen är schemalagd och bedrivs som halvdag, 5 dagar i veckan. När behandlingen påbörjas gör jag en behandlingsplan tillsammans med min endividuella behandlare (det är alltså inte enbart gruppterapi utan både och). Behandlingsplanen utgår från symptom, självbild och relationer. Den individuella behandlaren träffar man regelbundet.

Behandlingen består i ett antal olika arbetsområden, som behandlas varje vecka. De består i följande:

Pedagogiska måltider
Lunchen äter vi varje dag på en närbelägen restaurang. Målsättningen är att normalisera ätandet, lära sig att se och förstå vad en normalportion är. En av behandlarna finns ofta med som stöd vid lunchen. Mellanmålen äter vi på Luna.
En viktig del av behandlingen är att föra daglig matdagbok. Den hjälper mig att se hur mitt faktiska ätande ser ut och det är grunden för att man skall kunna aktivt ändra sina matvanor

Grupppsykoterapi
Två gånger i veckan har vi samtal i grupp. I gruppen kan jag ge uttryck för mina inre tankar och känslor. Detta ska bidra till en förändring av min uppfattning om mig själv och mitt samspel med andra människor. Det möjliggör en ökad förståelse för mina ätstörningssymptom och dess funktion i mitt liv, vilket är en förutsättning för förändring och tillfrisknande.

Bildterapi
Bildterapi är en form av psykoterapi där bilden används som uttrycks- och kommunikationsmedel.

Temagrupp
I temagruppen arbetar vi psykopedagogisk med bland annat patientutbildning för att få ökad kunskap om ätstörningen. Andra teman är att hitta de styrkor och resurser jag redan har och de fördigheter som jag kan utveckla. Exempel på teman är fysiologiska konsekvenser av att ha en ätstörning och näringslära.

Kroppskännedom
Basal kroppskännedom är en behandlingsform som syftar till att återfinna kroppens naturliga balans och den grundande kontakten med underlaget och samtidigt en övning i mental närvaro och koncentration.



Det som händer nu är att jag ska gå vidare till en ytterligare bedömning där jag ska få träffa en av de som håller i behandlingen. Hon eller han ska träffa mig två till tre gånger för att göra en mer ingående analys om denna typ av behandling passar just mig. De är även väldigt noga med att gruppsammansättningen ska bli så optimal som möjligt, för att alla deltagare ska få ut så mycket som möjligt av behandlingen. Blir bedömningen att jag passar för detta ställs jag i deras kö för att påbörja behandlingen. Fösta steget i bedömningen idag har jag iallafall tagit, där läkaren ansåg att jag skulle skickas för vidare bedömning. Behandlingen startar var åttånde vecka. Första starten är den 28 februari, den andra blir i slutet av april.

Jag hoppas ju självklart att jag ska få möjlighet att starta i slutet av februari men i dagsläget vet jag inget alls.
Som jag sa till läkaren idag, jag vill ju inget annat än att få komma igång med någon behandling, för detta gör mig rent ut sagt vansinnig. Nu hoppas jag att jag har turen med mig.

Så snälla, håll alla tummar ni kan att jag kommer in på detta...och att jag kommer med i första gruppen! 

Kram

Dämpar min ångest

Jag är ju som sagt ganska uppstressad inför dagens möte. Egentligen vet jag inte varför, men det känns så avgörande på något sätt. Det känns som om det kommer att tas beslut om vad som händer i mitt liv. Vilken hjälp ska jag få? Hur kommer det gå till? Kommer jag klara det?

Jag har vankat av och an i lägenheten och inte kommit till ro. Hunnit tvätta två maskiner, läst en massa bloggar... Till slut gick det som det alltid gör när jag mår dåligt. Jag öppnade frysen. Känns ju väldigt bra att jag gör det samma dag som jag ska iväg till Ätstörningsenheten. Jag har proppat i mig en massa lussebullar....alla som fanns kvar. Känns ju skitdeppigt...

Aptrött



Ungedär så här känner jag mig idag. Jag är så trött så att det känns som om jag är bakis. Har en hysterisk huvudvärk och ögonen går knappt att hålla uppe. Sippar på kaffe och ska snart hoppa in i duschen, får hoppas det hjälper.

Jag har haft en urusel nattsömn inatt. Vaknat och somnat om vart annat. Drömt jättemycket, ryckiga drömmar om allt mellan himmel och jord. Ska jag vara helt ärlig så känns det knappt som om jag sovit något alls. Det har säkert med att göra att jag är nervös inför dagens besök på ätstörningsenheten.

Kram

Budgetbryderier

Så där, då är julen helt bortstökad. Hör och häpna var vi så duktiga att vi bar ner allt till förrådet. Guldstjärna till oss! Eftersom vi redan var så duktiga så tänkte vi köra hela linan ut i präktighetsracet denna kväll. Nu var det återigen dags att ta tag i budgeten. Vi skissade ju på en grov sådan för någon vecka sedan, men nu var det dags att sammanställa alla kontoutdrag för att klassificera in vad vi har för löpande utgifter. Aptråkigt och minst sagt humörsänkande. För min del är det väl ingen skräll att jag har det dåligt ställt just nu med tanke på min situation. Särskilt kul är det då inte. Enda "roliga" i det hela är faktiskt att se att jag inte tokslösat på en massa saker, det är bara att det helt enkelt inte räcker till till alla fasta kostnader.

Vårt största bryderi är våra bilar, en ganska så stor kostnad. Det vi har kommit fram till är ju att vi endast behöver en bil. Däremot har vi lite svårt att enas om hur vi ska lösa detta. Ska vi behålla min Skoda eller Fredriks Citroen? Det tredje alternativet är ju att vi såljer våra gamla bilar och köper oss en nyare gemensamt. Det är minsann ingen lätt sak. Jag vill inte endast behålla Fredriks cittra som är äldre än min bil och han vill inte ha min Skoda som han tycker känns så opersonlig. Däremot har vi sett en Citroen C5 som vi båda tyckte väldigt mycket om, kanske detta är lösningen? Mycket grubblande återstår, men samtidigt måste vi ju ta något beslut i frågan. För i dagsläget rullar ju bara kostnaderna på för våra bilar. En trissvinst skulle inte sitta fel just nu.

Nä nu är det nog dags att bege sig till sängen och hoppas på att få sig en blund. Börjar bli skapligt nervös för morgondagen...

Natti natt!

Ut for julen

Nu har jag städat bort julen. Känns ovanligt bra måste jag säga, nu återstår bara att bära ner kartongerna till förrådet igen...Eller bara och bara... Att gå in i vårt förråd är allt annat än skoj. När jag flyttade in bara lassade vi in alla mina saker. Till våren måste vi ta och strukturera om lite där inne så att det går att få en överblick. Kanske några hyllplan på väggarna så att vi slipper stuva ut precis allt när man ska ha nedersta kartongen. Varför är det alltid den nedersta kartongen man ska ha?

Satte upp nya gardiner i vardagsrummet. Eller nya och nya, det är mina gamla som jag hade i min förra lägenhet. Det blev just och fint. Åh, nu vill jag ju ha vår direkt! Det känns skönt att veta att det inte är alltför långt kvar nu! Längtar!


Underbara Madde



Jag har nedräkning.. Om en månad kommer älskade Madde ner och hälsar på mig i några dagar. Jag längtar så att det gör ont. Vi har inte setts en enda gång sedan jag flyttade och det känns så ovant. Madde och jag har umgåtts flera gånger i veckan, så det är ett stort tomrum nu. Bilden ovan är från när vi ifjol var på bilbingo. Jag skrattar bara jag tänker på den kvällen, vi skrattade så vi grät flera gånger. Det är väl iochförsig ingen ovanlighet när vi ses. Det finns få personer som kan få mig på så gott humör som Madde, en tjej med stort hjärta.

Jag måste erkänna att Madde är lite av min idol och förebild (trots att hon är yngre än mig). Hon är en underbar vän som alltid finns där, med stor empati. Hon är en underbar mamma till sina helt makalöst söta barn...som jag saknar i massor. Till det är hon en toppenpartner, syster och duktig student. För mig är det helt otroligt hur hon får ihop detta.

Madde har även varit ett grymt stort stöd när jag gick igenom min ganska jobbiga separation för några år sedan. Det kändes som om jag nästan bodde hos dom och många tårar har fällts i deras soffa. Hon har även "räddat" mig när jag haft som jobbigast i min ätstörning. Ofta är man alltför dålig på att berätta hur mycket ens vänner betyder för en, så därför kära Madde är du värd detta inlägg.



Bild lånad från Maddes blogg.

Tack för att du finns och är så fin vän! Nu ser jag fram emot vår helg tillsammans och hoppas att mina bravadinlägg kommer att fyllas på med mycket roliga saker.. Det brukar ju ofta sluta så när vi är tillsammans.

För er som vill veta mer om Madde får gärna kika in på hennes mysiga blogg Tilde och Caspers mamma.

Jag älskar dig vännen ♥

Stor kram

Städa bort julen

God morgon måndag!

Då var vi tillbaka till vardagen igen efter alla helger! Idag tänkte jag tillbringa dagen med att plocka bort julen. Det är verkligen med blandade känslor jag gör det, tycker det är lite smådeppigt att ta bort allt. Julsakerna har ju lyst upp så mycket. Samtidigt är det skönt att få bort det, det blir liksom som en nystart. En nystart är ju precis vad som behövs.

I morgon är det dags för mitt besök på ätstörningsenheten. Jag både längtar och är skitnervös på samma gång. Hoppas på att kunna få starta min behandling  så fort som möjligt.

För övrigt kan jag meddela att min träningsvärk är om något ännu värre än igår. Skönt och ont på samma gång!

Nu ska jag ta en till kopp kaffe innan jag tar tag i stöket här hemma.

Kram

Orörlig

Idag känner jag mig som att en ångvält har kört över mig. Jag har träningsvärken från helvetet. Det är inte från gårdagens spinningpass utan från styrkan jag körde i fredags. Jag har svårt att röra armarna, och magmusklerna ska vi inte prata om.

Gårdagkvällen blev himla lyckad, vi var 12 personer som träffades på Vapiano på Sturegatan. De har verkligen grymt god pasta. Igår åt jag en rätt med kräftor i hummersås. Helt ljuvligt! Efter det gick vi vidare på en pub och satt och surrade. En riktig toppenkväll!



Martin fotade mig och Fredrik på Vapiano. Lånade hans bild från
Facebook.

Nu sitter jag här med datorn i knätt och kollar på Minuten på tv samtidigt! Sen väntar Morden i Midsummer innan det är dags att sova.

Kram


Tillfixad

Spinningpasset gick bra, även om det var groteskt jobbigt. Fredrik kämpade på riktigt bra för att vara allra första gången han körde spinning någonsin. Däremot måste jag ju säga att jag saknar Helex och deras instruktörer. Tyckte väl inte att hon som körde idag var den allra mest peppande, men jag blev ju svettig ändå och det är ju det som räknas. Jag får helt enkelt pröva mig igenom alla instruktörer för att se om jag kan hitta någon favorit.

Nu är jag precis tillfixad inför kvällen. Vi ska träffa några vänner till Fredrik och deras respektive för att gå ut och äta. Ska bli himla trevligt.

Tog några bilder för att kunna lägga upp här, inlägg blir ju så mycket roligare med bilder. Däremot vet jag inte hur många som fick knäppas innan jag överhuvudtaget hade ögonen öppna....




På väg mot gymet

Strax ska jag och Fredrik gå iväg till Sats för att köra ett spinningpass. Får se hur det känns, tror inte jag kört spinning på ett år drygt. Idag kan jag även meddela att jag har en aningens träningsvärk från igår.

Hoppas ni får en fin lördag!

Kram

Gymträning

Jag har precis kommit hem efter ett träningspass på Sats. Måste säga att jag är grymt nöjd med mig själv att jag tog mig iväg. Det blev att jag körde mitt styrkepass och sedan 45 minuter kondition. Från början hade jag tänkt köra 20 minuter på löpbandet men de visade tjejernas stafett i skidskytte och det var så spännande att jag inte kunde gå ifrån. Tack brudar för att ni peppade mig att köra skiten ur mig själv :)

Nu är jag redo för resten av fredagen!

Kram

Dagens agenda

På min agenda idag står följande:

♥ träna
♥ dammsuga
♥ storhandla mat
♥ fredagsmysa

Jag börjar med att ta tag i den första punkten, nu ger jag mig iväg till Sats!

Kram

God morgon fredag

God morgon!

Idag lyckades jag iallafall kliva upp tidigare än igår, var på benen klockan 7. Nu väntar lite gröt och en rejäl omgång kaffe så ska nog även jag vara fit for fight denna fredag!

Kram

Hur mycket snö ska vi få?



Idag hade vi stora planer med vad som skulle hinnas med. Dels skulle vi ta oss iväg till gymet, sedan skulle vi hinna storhandla innan vi var bortbjudna på middag. Vi hade ställt klockan redan vid åtta på morgonen men när den ringde ville Fredrik att vi skulle ställa fram den till nio vilket jag gjorde. Efter det vet jag inte vad som hände, men ingen av oss har hört att den har ringt något mer. Antingen har jag stängt av den i sömnen eller så blev det något fel. Vi vaknade halv ett.. HALV ETT!!!! Helt sinnessjukt ju.

Insåg att gymet inte skulle hinnas med om vi inte tokstressade och det hade vi inte någon lust med. Så vi åt frukost i lugn och ro och började sedan fixa oss i ordning för middagen. Snacka om ändrade planer. Blir så besviken på mig själv. Inte gick det att powerwalka idag heller för när vi drog upp rullgardinen så verkligen vräkte snön ner. Det var ett djup lager nysnö och mer bara föll.... Ingen traktor som skottade i sikte heller för den delen. Hur mycket snö ska vi få? Jag gillar ju att det är mycket snö men måste ju erkänna att det känns märkligt att det är så mycket snö här nere i Stockholm. Vackert som tusan är det iallafall.

Nu har vi kommit hem efter en trevlig middag. Nu blir det att se andra avsnittet på Svt Play av Drottningoffret.
I morgon får jag ta nya friska tag och försöka komma tillbaka på banan igen..


Obefintliga naglar

Jag älskar ju att ha fina naglar, gärna i någon fin färg. Just nu är de däremot minst sagt katastrofala. Precis innan jag flyttade från Luleå så gjorde jag min "sista" nagelförstärkning. Jag har gjort det ganska länge och verkligen varit toknöjd med resultatet. Före det gick mina naglar av bara jag tittade på dom. Med nagelförstärkningen har de hållit jättebra och jag har varit bortskämd med vackra naglar mest hela tiden.

Nu har jag inte haft möjlighet att fixa det, så har låtit dom växa ut som vanligt och nu tagit bort de sista resterna av förstärkningen. Det tråkiga med detta är att de är väldigt tunna och sköra just nu. Mer sköra än innan, vilket är baksidan när man slutar. De är så mjuka och går av långt upp på fingret. Behöver jag säga att det gör ont?

Jag längtar verkligen efter att få fina naglar igen!


Ett år av saknad

Idag är det redan ett år sedan min söta älskade lilla Gizmo flög till himlen. Det känns så overkligt att det redan är så länge sedan. Saknaden är fortfarande stor!

Här kommer tre fina bilder som superduktiga fotografen Johan BaggströmZtudio.se tagit på Gizmo.
Kika gärna in på hans hemsida för att se fler snygga bilder.










Du finns i mina tankar. Älskad och saknad!

Kram ♥

Vinterkollage

Här kommer lite bilder från dagens vinterpromenad! Det blev en lång tur med kameran, tror jag var borta i två timmar. Helt ljuvligt, åtta minus och sol. Vilken energikick!




Svårt att tänka sig att detta är i Stockholm...




Det pyser verkligen ur näsan på kon...



















Årets första bravad

Så där ja, då är jag igång på bravadfronten igen. När jag kom hem från långpromenaden (bilder från den kommer i ett eget inlägg) så skulle jag vara duktig att storstäda hela badrummet innan jag själv hoppade in i duschen. Höll som bäst på att skura golvet när jag halkade som en dåre på det blöta golvet. Våta barfota fötter och rester av skurmedel är ingen bra kombination. Flög som en vante och halkade in i badkarskanten med ett rejält brak. Så nu har jag minst sagt ont i foten och knät. Jag får väl vara glad över att jag klarade huvudet för det kunde ju ha gått mycket värre.

Nu...

...tar jag med mig kameran och drar på en riktigt lång promenad i det vackra vintervädret. Återkommer med förhoppningsvis fina bilder.

Promenad i kylan



Idag satt det långt inne att motionera men efter en kick i baken av Fredrik så pallrade vi oss ut i kylan. Det blev en rask promenad i cirka 45 minuter. Känns skönt nu så här efteråt. Jag var rejält frostig när jag kom hem!

Kuddkrig



Mandy är bara för go! Jag har ju en tempurkudde i sängen och den älskar hon verkligen att ligga och sova på. Hon älskar den så mycket att hon numer varje natt prejjar av mig från kudden så hon ska rymmas. Hon börjar med att lägga sig som en krans kring huvudet, sen pressar hon tassarna mot mitt huvudet och försöker trycka bort mig. Mandy vinner varje gång! Får väl snart köpa henne en egen tempurkudde ;)

Kort promenad blev lång

Idag gick vi ut för att ta en promenad i det härliga vintervädret. Från början tänkte vi ta vår "vanliga" runda runt Järvafältet men medan vi gick fick vi för oss att gå en ny väg. Det blev minst sagt lång promenad jämfört med vad vi hade tänkt oss. Om min avståndsbedömning inte spelar mig ett rejält spratt så tror jag nog att vi kom upp kring milen. Det känns i mina ben kan jag säga. Länge sedan jag promenerade långt, och i snömodd gör det ju ännu tyngre. Jag känner mig stolt över mig själv ♥

Komisk kommentar

Såg på Stockholms lokalnyheters årskrönika häromdagen och fick höra årets mest komiska kommentar. De intervjuade några unga tjejer inför det kungliga bröllopet för att höra vad det tyckte. En tjej svarar :
- Det är ju kul att det för en gångs skull händer något i denna stad!

Vilken värld lever dom i???? Skulle vara intressant att höra vad de skulle säga efter att ha bott i Norrbotten några år. Jag satte liksom kaffet i halsen :)

1 januari 2011

God fortsättning! Tänk att det nu redan är 2011. Märkte när jag skrev rubriken att det blev fel, skrev av gammal vana 2010. Det brukar ju ta ett tag innan man vänjer sig.

Nyårsafton blev trevlig. I sista sekund bestämde vi oss för att åka hem till Fredriks syrra för att fira där. Det blev god mat, lite bubbel och hockey på tv. Självklart var vi ut och såg fyrverkerier i det minst sagt galna snöandet.
Resan hem under natten går nog till historien som en av de värsta resorna jag gjort i mitt liv. Eftersom klockan var ganska sent när vi skulle hem så hade pendeltågen slutat gå. Därför tänkte vi ta bussen in till stan för att ta t-bana därifrån. Först och främst var bussen nästan 30 minuter försenad så det blev lite kallt i strumpbyxor, fast det hör ju nyårsafton till ;). På bussen var det total kaos med fulla människor. Vi fick sittplats bredvid barnvagnsplatsen i ledbussen. Vi satt och var mest livrädd för att antingen få någon ramlandes i knät, eller få en öl över oss eftersom det stod ett rejält packat gäng precis framför oss. Vi insåg att detta skulle bli en minst sagt låååååång resa eftersom bussen tog alla små vägar den kunde. När en tjej som redan från den stund hon klev på bussen hade suttit och storgrinat kräktes, då fick vi nog. Vi klev av i Spånga och hade sån tur att vi fick tag i en taxi.

Aldrig har jag varit så glad över att vara hemma som inatt!

Idag har vi haft en riktig traditionell nyårsdag. Slappat i soffan och ätit pizza som sig bör.

Kram

RSS 2.0