Får vuxna inte älska julen?
Har barn ensamrätt att se fram emot julen? Ibland får jag nästan den känslan.
Jag älskar verkligen julen och vill kunna få se fram emot den, men det är liksom lättare sagt än gjort. Alltför ofta får jag höra att det är jobbigt med jul, det kostar bara en massa pengar. Det är diskussion om hos vem och hur man ska fira jul. Jag tycker att var och varannan jag frågar känner lite ångest inför julen.
Är jag barnslig som vill bevara julen som en mysig högtid? Jag vill ha gran och en massa pynt. Jag vill skicka julkort. Jag vill sitta och se Bingolottos uppesittarkväll den 23:e december. Jag vill vakna på julaftons morgon och kolla om jag har fått paket i min julstrumpa. Jag vill se Kalle Anka, doppa i grytan, äta skinka, köttbullar och rödbetssallad. Jag vill dricka glögg! Jag vill både öppna paket och se andras min när de öppnar mina klappar. Jag vill vara med dom jag älskar!
När jag frågar vad folk önskar sig så möts jag av svaret:
"Vi behöver inget, ska vi verkligen ge varandra julklapp?? Det är viktigare att barnen får."
Varför ska det vara så? Vissa skäms säkert för att erkänna att de vill ha julklappar, men jag kommer att stå upp för det. En jul utan klappar är faktiskt ingen jul för mig!
Att poängtera är att det verkligen inte behöver vara dyra klappar, utan det är tanken bakom som räknas. Att presenten är riktad till just mig. Att någon verkligen har tänkt till! Med små medel kan man faktiskt ge varandra lite klappar. En tialott eller trisslott. En chokladkaka med en smak man gillar. Smaksatt kaffe. Några personliga foton. En flaska vin, eller något hemgjort. Det är inte prislappen som avgör om det är en lyckad klapp, utan bara känslan att få öppna paket. Jag älskar ju även själva förberedelsen att slå in klappar, dekorera paket och pyssla. Det är en viktig del för mig.
All den julstämning som jag försöker få fram, dämpas av alla andras negativa syn på julen! Ibland önskar jag nästan att jag var barn på nytt!
Klart man får älska julen som vuxen! Och klart att man får önska sig julklappar och tycka det är roligt med klappar!! Jag tycker om julklappar, mest att ge. Fast nog är det ju kul att få öppna nåt paket själv också:) Det behöver inte vara något dyrt alls utan som du säger något genomtänkt och en smaskig choklad är väl hur bra som helst! Det blir nog mkt fokus på just barnen för de som har barn, det märker jag själv. Det är för dem jag vill göra det mysigt, ha gran, pynta lite även om jag inte är såå mkt för tokpynteriet:) Jag vill skapa mysiga traditioner för barnen, men jag vill ju också delta i dem själv så visst är det ju på nåt sätt för min egen skull också. Viss ångest har under flera år infunnit sig kring jul, den är borta nu när vi väljer att fira på vårt eget sätt för att vi ska trivas och må bra. Och ja, visst är julen för barnen, men även för de vuxna! :) Kram på dig!
Självklart får man älska julen som vuxen. Tro inget annat!
Vilka kloka ord. Jag håller med dig till 100 procent. Det känns så tråkigt att de flesta bara tycker att julen skapar ångest och trycker ner det positiva som man faktiskt försöker få till själv.
Vuxna får definitivt älska julen, och jag fick faktiskt precis några julklappstips av dig!
Själv är jag tyvärr ganska mätt på julen. Det har helt enkelt varit för stressigt och kostsamt.
I år ska jag troligen fira utan barn, men det ska faktiskt bli skönt att kunna fira liiite annorlunda. I år vill jag bara lägga mig ner och NJUTA utan en massa måsten :)
