Malins liv och bravader

Nu måste jag bara få berätta vad som hände på väg till intervjun igår för det kändes som om jag var med i Dolda kameran. Jag satt på tunnelbanan och efter en station så kliver det på en äldre dam som sätter sig snett mitt emot mig. Jag sitter och lyssnar på musik i min telefon och surfar samtidigt. Genom musiken så hör jag att kvinnan gnolar/sjunger och jag tänker inte så mycket på det till en början, men efter ett tag blev jag nyfiken vad hon trallade på. Då inser jag att hon sjunger en låt om mig!!!! Helt stört! Hon trallade samtidigt som hon halvpratade.. Hon störde sig på att jag surfade och höll på tekniken...trallalaaa.. Värst vad jag var pippinett... Man ska vara märkvärdig nu...trallala..Och så låtsas hon som ingenting...trallala. Jag höll på att döööö av skratt. Karln framför mig satt krampaktikt och skrev i sitt korsord och när tjejem bredvid mig gick av så säger kvinnan: Värst vad raska kliv, vad har hon så bråttom för. Och när det sedan är dags för mig att kliva av; ja nu är det dags för den pippinetta snärtan att kliva av trallala...trallala.

 

Snacka om udda uppladdning inför intervjun men jag kom ju iallfall dit med världens leende. Ibland undrar jag varför just jag råkar ut för dessa människor?