Malins liv och bravader

Jag blev lite sen iväg till dagens pass på gymet (måste ju hämta ut biljetten 10 minuter innan passet startar för annars går de till dom som står i kö). Snabbaste vägen till gymet är över en grusväg som inte underhålls under vintern och som jag alltid går. Idag när jag ska gå där inser jag att det är fullt med tövatten men tyckte att det inte borde vara så farligt att gå igenom det, och insåg att det skulle bli tight tidsmässigt att gå runt allt.



Här ser ni gångbanan som går snett igenom bilden, det var den jag skulle gå.
Bilden är tagen på hemvägen när jag gick en annan väg.

Jag hade kommit ungeför halvvägs på gången när en liten pöl närmade sig, och den såg inte så farlig ut. Men oj så jag bedrog mig. Efter ett par steg inser jag att det blir galet djupt och jag ska vända för att på något sätt ta mig över till gräsmattan. Då visade det sig att det var is under vattenpölen. Jag känner hur benen glider isär som bambi, men lyckas på något mirakulöst sätt hålla mig upprätt efter ett hiskeligt vevande med armarna. Tyvärr gled jag bakåt och ner i det djupa vattnet som stod mig upp på vaderna. Mina fina mockastövlar fylldes snabbt med vatten. Iskallt vatten! Så det blev att gå och träna i plaskblöta strumpor och i byxor som var blöta upp till knäna. Kanske inte den mysigaste upplevelsen jag varit med om.

Som sagt, ibland lönar det sig inte att gena!