Med nöd och näppe

Jag överlevde träningen, fast det var inte med god marginal. Min tanke inför passet var ju att ta det väldigt lugnt, ta extremt låga vikter och kanske inte riktigt köra skiten ur mig. Nu hade ju instruktören helt andra planer för mig visade det sig. Vet inte om någon har sett Biggest looser, det finns en manlig tränare där som pushar och tvingar folk att göra sitt yttersta. Dagens instruktör var precis så. Jag hade ställt mig längst bak i salen, i förhoppning om att få vara i fred. Big misstake. Han gick omkring och korrigerade allt och alla, och så fort jag började sakta in eller försöka att ta det lite lugnare sprang han fram och gormade, petade och pushade. Så nu är jag fullständigt färdig. Jag vill inte ens tänka på den träningsvärk som väntar mig. Om jag hade ont i morse efter tidigare pass, är nog det rena smekmånaden jämfört vad som väntar. Så om jag lever i morgon är nog en vettig fråga att ställa sig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0