6800 steg senare...

..är jag hemma igen. Blöt är bara förnamnet. När jag var längst bort på min runda så verkligen öppnade sig himlen. Försökte ta ett kort på mig när jag kom hem för att visa hur dränkt jag är men fick ingen riktigt bra bild..



Jag var verkligen blöt in på kroppen. Underkläderna gick att vrida ur. Trots regnet var det riktigt skönt att ta sig ut. Måste verkligen komma igång med någon form av motion varje dag om detta ska gå åt rätt håll. Måste erkänna att stegräknaren peppar mig.



Tyvärr glömde jag ju tejpa mina hälar, att jag aldrig lär mig. Nu har jag blåsan "Deluxe"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0