Malins liv och bravader

Då var det då äntligen helg igen. Måste erkänna att det var minst sagt välbehövligt. Jag var ju ganska kaxig i tordags kväll när jag hade tagit sprutan, kändes ju ingenting.. Nä nä, vaknade kring klockan 2 på natten med sinnessjukt ont i armen och feber.. Somnade om och lyckades på något sätt snooza så länge att alarmet stängde av sig.. (ja jag vet att det är en timme..hmm). Vaknade med panik och insåg att det var 10 minuter tills Janne skulle hämta upp mig. AAAAaaahhhhh. PANIK! På 10 minuter var jag även tvungen att hinna ta hand om Gizmos sår, klä mig, inse att jag inte skulle hinna duscha idag heller, slita med tandborsten i väskan och med en smörgås i handen rusa ut till bilen. Härlig start på denna dag.. NOT!! Väl på jobbet insåg jag att jag verkligen inte var pigg, blev bara sämre och sämre.. Frossa och ont i kroppen.. Men om jag blir så här dålig av sprutan, så kan jag bara tänka mig hur dålig jag skulle ha blivit om jag fått den riktiga svinisen.. Var nog ett bra beslut att vaccinera sig. På jobbet fick vi också beskedet att vår kollega Peter ska sluta, ska börja med ett eget företag. Fy vad tråkigt, för Peter är väl den person jag tycker bäst om.. Men men, han dör ju inte.. Så få väl hålla kontakten ändå.

Hade storstilade planer om vad jag skulle göra på fredag kväll men det slutade med att jag somnade kl 21.30.. så där ja. Men var väl tydligen välbehövligt. Sov i 12 timmar. Precis, 12 timmar.. Som värsta tonåringen..

Idag har jag varit med Matte och Elli och fika på Café Rävasten några mil utanför Boden. Verkligen hur mysigt som helst. Och när vi sitter där så kommer Annika och Tomas också, vad är oddsen?? Så vi satt och fikade framför elden i kaminen och myste i någon timme. Härligt. Idag är det också beräknat att Elli och Mattes lilla knodd skulle anlända, men inga värkar så länge jag var med iallafall..
For och handlade ingredienser för att baka lussebullar.. Men har hittills inte kommit till skott. Tror det får bli söndagens projekt. Borde städa också.. Tycker det är synd att missarna aldrig hjälper till ;)

Gizmo börjar iallafall bli betydligt piggare. Såret ser bättre ut, jag får i hans pencillin och vi ska på nytt veterinärbesök på tisdag. Sååå mysigt att ha han hemma igen.. Min gokille. Love U!!

Måste erkänna att det är skönt med en riktigt lugn och ensam lördagkväll.. Har varit så mycket både roliga och jobbiga saker sista tiden, så behöver landa. Sen gnager alla tankar om vad jag ska göra vid jul.. Jag har alltid älskat julen mer än något annat..men nu slits jag mellan vad jag ska göra.. Känns som hur jag än väljer blir någon ledsen.. Önskar nästan att jag skulle kunna åka utomlands över jul, bara för att få komma bort.. Men är ju så himla dyrt..annars hade jag nog inte tvekat.. Känner jag måste bestämma mig fort också..bor ju i helt fel ända av landet nu.. Saknar mamma så vansinnigt nu.. Önskar du vore här nu.. Varför skulle du slitas ifrån mig alldeles för tidigt?? Kan inte fatta att det är 7 år sedan du dog? Ibland känns det som om det var igår, ibland betydligt längre... Jag kan fortfarande komma på mig att jag ska ringa och berätta.. Allra helst nu när jag är inne i en riktig tung period. Du finns i mina tankar. Älskar dig!!

Nä ska väl dyka ner i soffan nu och se på Robinson. Sen hoppas jag att jag ska updatera bloggen med mina två senaste helgers bravader och bilder.

Kram