Malins liv och bravader

I natt har det inte blivit många minuters sömn. Jag bäddade på vardagsrumsgolvet för att kunna ligga nära älskade Olivia. Jag har väl slumrat några minuter till och från men de är lätträknade. På något sätt är det svårt att sova när man vet att det kan vara vår sista natt ihop. Det gör så ont i mig och det finns verkligen inget slut på alla dessa tårar.

Klockan är 05.30 och kaffet är klart. Ska se om jag kan råda bot på den enorma huvudvärken. Återkommer med lägesrapport.

Tack för alla gulliga kommentarer på förra inlägget. Det värmer!

Kram