2010-08-05

Det är torsdag idag och Fredrik började jobba om efter semestern. Jag fattade knappt var det var frågan om när hans klocka ringde klockan 6 i morse. Från början hade jag tänkt sova vidare men sen bestämde jag mig för att göra honom sällskap vid frukostbordet. När man väl är uppe är det ju ganska skönt. Nu sitter jag här med lite kaffe och myser.

Idag har jag tänkt uppdatera bloggen med bilder från semestern, städa i sovrummet som ser ut som en mindre bomb. Jag är expert på att stöka till när jag är "borta" och har allt i väskor. Just nu ligger väl halva min packning utspridd i högar på Fredriks golv. Jag blir stressad bara jag tittar in där.

På dagens agenda står även att sätta mig med uppgifter från Ätstörningsenheten. För er som undrar hur det har gått för mig under sommaren på det planet så måste jag väl erkänna att det inte alls gått bra. Jag har absolut inte haft några större hetsätarstunder där jag vräkit i mig en massa onyttigheter eftersom stugan på Gotland låg på landet långt ifrån en butik. Däremot har vi ju ätit god mat och druckit vin var och varannan dag, plus att motionen i stort sett har uteblivit helt bortsett från några få cykelturer. Så min uppgift att promenera varje dag har spruckit, jag har inte heller gått ner något i vikt utan snarare lagt på mig lite till. Ska jag vara helt ärlig så fick jag en våldsam ångest när jag laddade in alla bilder från semestern på datorn och började kolla, känns inte alls kul att se sig själv så här. Önskar att denna kamp inte vore så jobbig. Tankarna när man brottas med sig själv, att man vill älska sig själv för den man är kontra alla fula tankar om hur man ser ut. Det är som två personer som bor i mitt huvud. Den snälla som älskar mig för den jag är, för mina fina sidor...och så den andra som bara klankar ner. Gör mig osäker, känner mig ful, fet, osmidig, osmart...ja ni förstår säkert. Och jag vet att kampen måste fortsätta för att hitta en sund balans mellan dessa två. Innerst inne vet jag att vikten inte är allt, men kan inte hjälpa att om jag skulle märka att det åtminstone så sakteliga började gå neråt så skulle det sporra mig att kämpa på...

En person som inspirerar mig när det är jobbigt är en tjej som heter Marie. Hon skriver alltid så himla bra om sina tankar om allt mellan himmel och jord och jag känner igen mig i henne. Önskar också att jag kunde bli så klok. Gå gärna in här för att inspieras av Maries blogg.

Igår var jag och Fredrik en sväng på Ikea för att köpa en förvaringshylla till hans förråd. Eftersom förrådet är som ett eget rum i lägenheten så kan man ju ha det som gästrum, men då vill man ju inte att det ska vara kaos bland alla saker. Vi kom hem med denna smarta och snygga hylla,


 

Till hyllan köptes det boxar att kunna lägga alla saker i, så nu är det på god väg att bli riktigt ordning i rummet. Det gick över förväntan att skruva ihop hyllan och vi var vänner även efteråt ;)

Nu ska jag sätta mig och försöka välja ut lite bilder från semestern. Nytt inlägg kommer förhoppningsvis lite senare idag.

Kram

Kommentarer
Postat av: Marie

Nämen kära hjärtanes!! Tack så mycket, snälla, snälla du! Åh, vad generad jag blir..

Jag tycker du kämpar hur fint som helst! Man ska nog inte vara så hård mot sig själv, det blir inget bra av det.. Men jag förstår hur du menar; det finns alltid en röst inom en som inte alltid är så snäll. Kämpa på lagom, lilla Malin! Vra snäll mot dig själv! ;)

2010-08-05 @ 11:14:47
URL: http://iammine.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0